Sussie Ohlssons

I fredags när jag satt och väntade på henne som jag skulle prata med så kommer vice VD fram till mig. Han sträcker fram en näve och utbrister ett "Hej, va kul att ses igen... Allt bra? Du, det kommer att bli bra det här!" Sen går han. Jag ba... ehhhh, ska jag tolka det som att jag kommer att få ett jobb elle???

 

Vi satt runt bordet och S som jag haft kontakt med hela tiden och som också var den som jag täffade på utbildnigen jag var på såg glad och lite förväntansfull ut. Det kom in två till och satte sig.

Jag blev utan krusiduller erbjuden en projektanställning på tre månader till att börja med. Hon ville att jag skulle börja den 1/11, men då är hon själv inte i sthlm, så vi får se.

 

Jag är i allafall väldigt glad. Det ska bli så skönt att få ta tag i något som är en bit från AZ.

Fick höra att mr vice vd hade traffat regionchefen (min gamla chef) på en mässa i veckan som var. Han hade frågat min gamla chef om mig och han hade svarat något i stil med "jag är ledsen att vi inte hade en tjänst att erbjuda Sussie på ISS, men jag får se det som vår förlust".

Det var väl ganska bra omdöme va? Jag tyckte det lät bra.

 

Nu ska jag iallafall fortsättningsvis vara chef. Vad jag förstår det som så kommer jag att ansvara över ett antal större kunder i stockholm. Det kommer att finnas driftchefer med sina teamledare under mig. Och självklart lokalvårdare. Totalt ett femtiotal personer. En liten organisation.

Parallellt med att förvalta de befintliga kunderna och synas där på olika sätt så ska jag driva ett projekt som kommer att gå "live" den första januari. Alla Teliabutiker ska tas över i egen regi. Eller loakalvården i dem. Och jag måste börja ganska omgående att träffa de som arbetar där idag och bilda mig en uppfattning om det är personer som vill gå över till ett nytt företag eller om det är personer som inte gillar den förändringen. Då måste jag börja anställa. Sen den första januari när det är uppstart så kommer det att visa sig om alla mina förberedelser med personal, rutiner och material var rätt tänkt. Det är inte en lätt uppgift, det är faktiskt ganska komplext, men det ska bli roligt. Hoppas jag.

 

Så nu mina (två) vänner så börjar en ny resa för mig. Ett nytt kapitel startar och en ny oskriven sida vänds upp.

 

Jag är så förväntansfull!!

Jag har äntligen fått en egen dator. Efter att jag slutade på jobbet så har jag inte haft någon egen. Jag har bara använt telefonen och Johans dator. Inte samma sak. Alls.

Men nu har jag fått igång en gammal rackare som jag hade på jobbet när jag började precis. När den blev dålig så tog jag hem den, och där har den stått. Så nu när jag ville ha igång den så var det ju typ hundra år sen och hundra lösenord sen, så jag kunde inte starta den. Meeeen så lever ju jag med världens datahacker så han tömde och raderade allt och installerade om på nytt. Klart! Så skönt.

 

I veckan som varit så har jag varit på en del intervjuer. Den sista i morgon för denna vecka. Den i morgon känns lovande, men så har jag ju känt förr också. Det lär visa sig. Tyvärr så känner jag att jag börjar bli sjuk. Emma är också krasslig. Men det gör inget. Det är helg och jag kan kurrera mig ett par dagar, sen är jag fit for fight igen.

 

Det blir dåligt med bloggande nu för tiden. Det känns som att Instagram är ett modernare sätt att göra det på. Visserligen går man ju inte in på så mycket detaljer där, men det går fort och är lätt tillgängligt.

 

Nu ska jag snart klä på mig satan och gå ut i snörusket(!!!!!) med Romeo. Han kommer inte att gilla det. Alls. Men what to do? Jag tycker det är lite mysigt med dessa promenader i ur och skur. Men det tycker inte han. Jag gillar väder överhuvudtaget. Det gör inte han. Men det struntar jag i. Jag tar honom under armen och går ut. Vill han kissa snabbt och sen springa in så får det vara så ibland.

 

Vi hörs av snart igen. Puss och kram, wish me luck!

 .

Min första vecka som arbetslös är snart till enda. Hur det känns? Nja....... Inte ett dugg bra faktiskt. Jag vill jobba.

 

Det är svårt att njuta av en ofrivillig ledighet. Jag är stressad och lite orolig. Men inte mer än så. Alltså, det är ingen fara med mig men det är inte alls roligt.

 

Jag måste försöka få igång min gamla dator så jag kan börja knåpa på en utbildning. Om det inte släpper eller händer något om högst ett par veckor så söker jag starta eget bidrag och registrerar enskilt företag. Så gör jag nog banne mig. Då tar jag kontroll över min situation.

 

Jag som skulle vila, njuta och reflektera..... Det är roligare att göra det om man själv får välja liksom...