Sussie Ohlssons

...på jobbet idag. Jag har förlikat mig vid tanken på att stämpla ett tag. Bra så. Att få sluta på AZ är bara en stor jävla befrielse just nu.

Nästa vecka ska jag vara på utbildning hela veckan. Ska försöka komma hem på tisdagen eftersom William fyller femton!!!! den dagen.

Sen väntar ingenting. Registrering på AF och inskick av en massa blanketter till olika myndigheter för att få ekonomiskt stöd ett tag framåt. Men det göttiga i kråksången är att jag får vara ledig med Romeo ett tag, vilket känns jättebra!

Självklart kommer jag inte att ligga på latsidan med att söka jobb, men Romeo behöver inte vara med Johan varje dag på jobbet och vi kan öva lite lydnad osv. Ska bli kul och se var det landar.

 

Jag väntar ju fortfarande svar på två av de jobben som jag varit på interju på, kanske blir mina tankar om ledihet bara en tanke. Men det välkomnar jag då isf.

 

Dagarna går. Inget jobb har jag fått heller. Men en hundrackare, det har jag sett till att skaffa mig allt :) Bra där. Det känns rätt om än så jäkla jobbigt just nu. Men det är rätt.

Vi har skaffat oss en Havanais. Bischon Havanais för att vara korrekt. Denna hundras kom jag fram till efter ett drygt år av studerade, googlande och läsande. Det var många parrometrar som skulle stämma in på vårt liv och vår situation. Det är ingen stor hund. Men det är heller ingen superliten hund.Han kommer att bli större än katterna och det var viktigt för oss. Han fäller inte och anses vara allergivänlig, och det är ett plus i många avseenden. Dels för att Johan har med sig honom på jobbet varje dag och hårar inte ner i hans bil och dels för att jag inte gillar håriga kläder och möbler. Han har inga jakt, vallnings eller vaktinstinkter, vilket är bra för oss då vi bara vill ha en sällskapskopis i familjen.

 

Jobbigt är det som sagt och tankarna var över på det faktum redan innan jag köpte honom. Jag övervägde faktiskt att köpa en hund som var runt året eller kanske lite mer faktiskt för att slippa den första jobbiga tiden. Men jag kände att det kommer att vara en individ som ska leva med oss i många år och jag ville ge både hunden och oss en start som gör att vi kan forma in oss med varandra på ett harmoniskt sätt framöver. En vuxen hund som någon annan har format kan bli svår att ha i vår familj, speciellt om den har fått divalater som inte jag gillar men som kanske tidigare ägare tycker var ok. Tex en hund som står och dregglar vid bordet eller bänken så fort man lagar mat eller ska sätta sig och äta. Inte gulligt. Eller en hund som skäller och goes bananas så fort den är ensam en stund. Eller en hund som inte är van vid katter osv osv..

Men en gång varje natt blir jag väckt av att han vill kissa. Bara att gå upp och ut. Det momentet går fort så det är inga problem. Men sen... kl 05 ca har han sovit klart. Då måsta man ta upp honom, annars kallar han på uppmärksamhet i mörkret. Bara gå upp. Och ut. Fort ska det gå. Det handlar inte så mycket om att gå på kisspromenader ännu. Göra ifrån sig gör han precis utanför dörren (om jag hinner) sen är promenaden mest för att han ska lära sig gå i koppel, få nosa runt på alla dofter, äta en massa äckliga saker längst med vägen och göra av med energi. Allt det här kommer att falla på plats, det vet jag och därför känns det så rätt. Om än skitjobbigt.

 

Jobbfronten då. Jo, jag var på en intervju förra måndagen. Det finns både för och nackdelar med den tjänsten och jag orkar inte gå in på alla detaljer, men nja.... Om inget annat dyker upp så visst. Det är ett jobb.

Men jag ska gå på en intervju på tisdag. I Linköping! Bara att ställa in GPS'en och hoppas den tar mig rätt. Om jag blir aktuell för den tjänsten så kommer jag att utgå från Eskilstunas kontor.

Men jag ska ju gå på en utbildning v 40 som jag ser fram emot mycket. Och förra veckan var det två fördagar på långholmen. Där träffade jag en kvinna som jag träffat på en konferens och på en utbildning på ISS. Hon kände igen mig direkt och vi började prata. Hon arbetade på ett annat företag nu och när hon fick höra att jag skulle bli arbetslös och bodde i Strängnäs... då brast hon ut i ett "men.... vill du ha ett bra jobb? Vi har ett uppdrag på Volvo där jag vet att dom har sökt en bra chef"

Eeeeeh??????!!!!! Det är inte varje dag man blir erbjuden på det viset. Tyvärr så hann jag inte prata fördigt med henne men hon tog alla mina uppgifter och lovade att höra av sig. Hon fick ett samtal på dag två efter lunch och kom in med gråten i hela ansiktet och sa att hon var tvungen att avlägsna sig, det hade hänt hennes mamma något hemskt.

Men om jag ska se på utvecklingsmöjligheter, lön och tillfredställelse så är det den intervjun jag har framför mig som är viktig för mig. Spännande.

 

Har precis varit ute och sprungit runt i trädgården som ett skollat troll med en hyperintensiv Romeo i haserna :) Så söt. Nu ska han i badkaret, tvättas, borstas, fönas och få klorna klippta. Det kommer han att gilla. Inte.

 

Håll tummarna för mig nu så ska nog allt gå vägen!

 

Puss och kram!