Det där med beroende
Tjena tjena!
Idag har jag tampats med nötter i trafiken. Vad gör dom på vägarna egentligen? Vägarbeten och stressade nötter är ingen bra kombo.
I allafall går mitt projekt så här långt enligt planerna och det är jag glad för. Det är så roligt att jobba när man har glada medarbetare med en juste inställning. Det finns så många med fel inställning tyvärr och dom tar all arbetsenergi av en och det är synd. Eller det som är mest synd kanske är att man låter dom ta utav den. Men man vill ruska om en del människor och tala om att det faktiskt finns folk som skulle göra nästan all för att få ett fast jobb... (årets klyscha, jag vet)
Ja ja. Nu har vi varit och hälsat på Emma och det blev som jag trodde när vi skulle åka. Krampaktigt tag i en och nästan panikartat "men jag vill vara med er". Alltså Emma har det sista året skapat en seperationsångest som inte är av denna värld. Det går säkert över snart. Hon är ju i en "mellanålder" nu, alltså hon är varken stor eller liten och hon vet inte riktigt hur hon ska förhålla sig till sina känslor. Men det är jobbigt, för både henne och oss. Så tycker hon självklart att det är orättvist att dom andra två får vara hemma.
Men, tanken var att jag skulle gå ner och träna när jag kom hem. Har jag lust med det? Nej, det har jag inte. Men jag ska göra det ändå. Jag har bestämt mig för att minska mitt sockerintag i veckorna. Alltså inte stoppa i mig sötsaker. Socker i maten kan jag inte hålla reda på. Och det känns kan jag lova. Vilket beroende det blir! Värre än nikotin. På bara ett par veckor nu så har jag lyckats bygga upp ett sockerbegär som jag nu måste kämpa emot. Jag ska bara äta godis en dag i veckan. Bekvämast är att ta det på lördagen då, eftersom vi är så gammalmodiga här, så barnen fortfarande äter "lördagsgodis". Sen är det ju skitsamma egentligen att det är på lördagen, bara det blir en dag i veckan. Inte sju. Eller fem ens.
Oftast så äter jag bara lite choklad när jag ska äta godis, men ibland blir jag sugen på lite smågodis.
Ja, ja. Jag förväntar mig inte att det blir en långdragen kamp men det är jobbigt.
I morgon väntar lunch med en vän som varit bortrest ett tag. Blivit kvar på Grönland ofrivilligt pga väderstrul. Men idag kom dom hem och i morgon är jag bjuden på lunch. Sushi har ju ingen dött av :)
Nu drar jag ner och kör ben. Hej å hå!
Visst är dom fina?
Idag har jag tampats med nötter i trafiken. Vad gör dom på vägarna egentligen? Vägarbeten och stressade nötter är ingen bra kombo.
I allafall går mitt projekt så här långt enligt planerna och det är jag glad för. Det är så roligt att jobba när man har glada medarbetare med en juste inställning. Det finns så många med fel inställning tyvärr och dom tar all arbetsenergi av en och det är synd. Eller det som är mest synd kanske är att man låter dom ta utav den. Men man vill ruska om en del människor och tala om att det faktiskt finns folk som skulle göra nästan all för att få ett fast jobb... (årets klyscha, jag vet)
Ja ja. Nu har vi varit och hälsat på Emma och det blev som jag trodde när vi skulle åka. Krampaktigt tag i en och nästan panikartat "men jag vill vara med er". Alltså Emma har det sista året skapat en seperationsångest som inte är av denna värld. Det går säkert över snart. Hon är ju i en "mellanålder" nu, alltså hon är varken stor eller liten och hon vet inte riktigt hur hon ska förhålla sig till sina känslor. Men det är jobbigt, för både henne och oss. Så tycker hon självklart att det är orättvist att dom andra två får vara hemma.
Men, tanken var att jag skulle gå ner och träna när jag kom hem. Har jag lust med det? Nej, det har jag inte. Men jag ska göra det ändå. Jag har bestämt mig för att minska mitt sockerintag i veckorna. Alltså inte stoppa i mig sötsaker. Socker i maten kan jag inte hålla reda på. Och det känns kan jag lova. Vilket beroende det blir! Värre än nikotin. På bara ett par veckor nu så har jag lyckats bygga upp ett sockerbegär som jag nu måste kämpa emot. Jag ska bara äta godis en dag i veckan. Bekvämast är att ta det på lördagen då, eftersom vi är så gammalmodiga här, så barnen fortfarande äter "lördagsgodis". Sen är det ju skitsamma egentligen att det är på lördagen, bara det blir en dag i veckan. Inte sju. Eller fem ens.
Oftast så äter jag bara lite choklad när jag ska äta godis, men ibland blir jag sugen på lite smågodis.
Ja, ja. Jag förväntar mig inte att det blir en långdragen kamp men det är jobbigt.
I morgon väntar lunch med en vän som varit bortrest ett tag. Blivit kvar på Grönland ofrivilligt pga väderstrul. Men idag kom dom hem och i morgon är jag bjuden på lunch. Sushi har ju ingen dött av :)
Nu drar jag ner och kör ben. Hej å hå!
Visst är dom fina?
Kommentarer
Postat av: Sabina
Kika gärna in min bloppis och gör några fynd :)
Trackback
