dag 4
Min familj består av, förutom den jag skapat själv:
Mamma, hon fick mig som ung. Bara nitton år. Hon levde ett hårt liv med min pappa. Hon fick vara allt. En hård flickvän till pappa, en kuvad människa, en ängel till oss, en försörjare, en telefonkatalog, en budfirma, en boxsäck mm mm. Nu är hon sen mååååånga år tillbaka gift med Hasse. Med honom har hon min lilla syrra Emmie. Dom bor i Trosa. En söt liten familj med många viljor i ett och samma hus :). Sen har jag en lillebror. Vi har tyvärr inte så mycket kontakt och jag är ärligt ledsen för det. Men det är så att han tar mer energi av mig än han ger och jag har inte riktigt utrymme för det just nu. Jag har försökt men han måste ta tag i sitt liv själv och när han gjort det, då kommer vi att återuppta kontakten igen. Då hoppas jag också att vi kan få komma närmre hans två fina fina barn igen.
Min pappa söp och knarkade under hela min uppväxt. Det resulterade i en ganska sporadisk kontakt han och mig emellan. När den var bra, ja då var den väldigt bra. När den var sämre, då önskade jag att han kunde få lämna jordelivet. När han sen gjorde det, då ville jag inte att han skulle göra det, framför allt skämdes jag för att jag haft tankar i den stilen när han levde.
För mig är min pappa en ängel. Vi var väkdigt lika han och jag. På många sätt. Jag vet att han är med mig hela tiden. Tror speciellt han har ett extra öga i Stephanies riktning. Hon var två och ett halvt år när han gick bort. Hon betydde allt för honom. Så synd att han inte fick uppleva hennes uppväxt och få träffa mina andra underbara barn.
Min uppväxt och relation till droger och alkohol har gjort att jag är den jag är idag med min familj. Alla betyder väldigt mycket för mig. Jag älskar att vara hemma och vill att alla ska vara glada och må bra. Jag är inte så kramig av mig och gillar inte så mycket närhet. En dos lagom räcker men jag vill däremot att alla ska finnas här. Och jag vill att alla ska vara nöjda och må bra. Det är viktigt för mig att ge mina barn alla förutsättningar jag inte hade själv som barn. Trygghet tror jag många tar för givet, och det ska man ha rätt att göra, men det har jag aldrig gjort. Hoppas mina barn gör det. Tar tryggheten i hemmet för givet.
Mamma, hon fick mig som ung. Bara nitton år. Hon levde ett hårt liv med min pappa. Hon fick vara allt. En hård flickvän till pappa, en kuvad människa, en ängel till oss, en försörjare, en telefonkatalog, en budfirma, en boxsäck mm mm. Nu är hon sen mååååånga år tillbaka gift med Hasse. Med honom har hon min lilla syrra Emmie. Dom bor i Trosa. En söt liten familj med många viljor i ett och samma hus :). Sen har jag en lillebror. Vi har tyvärr inte så mycket kontakt och jag är ärligt ledsen för det. Men det är så att han tar mer energi av mig än han ger och jag har inte riktigt utrymme för det just nu. Jag har försökt men han måste ta tag i sitt liv själv och när han gjort det, då kommer vi att återuppta kontakten igen. Då hoppas jag också att vi kan få komma närmre hans två fina fina barn igen.
Min pappa söp och knarkade under hela min uppväxt. Det resulterade i en ganska sporadisk kontakt han och mig emellan. När den var bra, ja då var den väldigt bra. När den var sämre, då önskade jag att han kunde få lämna jordelivet. När han sen gjorde det, då ville jag inte att han skulle göra det, framför allt skämdes jag för att jag haft tankar i den stilen när han levde.
För mig är min pappa en ängel. Vi var väkdigt lika han och jag. På många sätt. Jag vet att han är med mig hela tiden. Tror speciellt han har ett extra öga i Stephanies riktning. Hon var två och ett halvt år när han gick bort. Hon betydde allt för honom. Så synd att han inte fick uppleva hennes uppväxt och få träffa mina andra underbara barn.
Min uppväxt och relation till droger och alkohol har gjort att jag är den jag är idag med min familj. Alla betyder väldigt mycket för mig. Jag älskar att vara hemma och vill att alla ska vara glada och må bra. Jag är inte så kramig av mig och gillar inte så mycket närhet. En dos lagom räcker men jag vill däremot att alla ska finnas här. Och jag vill att alla ska vara nöjda och må bra. Det är viktigt för mig att ge mina barn alla förutsättningar jag inte hade själv som barn. Trygghet tror jag många tar för givet, och det ska man ha rätt att göra, men det har jag aldrig gjort. Hoppas mina barn gör det. Tar tryggheten i hemmet för givet.
Kommentarer
Trackback
