Ändra?
Heeeej tappra medmänniskor.
Hoppas ni har det bra. Jag har det förhållandevis bra. Aaaalldels för mycket jobb och jag har fått en del pikar på att jag ska nog vara försiktig. Jag ser tydligen uppgiven och ledsen ut. Det verkar ju inte bra. Men jag känner att det ligger något i det. Jag har svårt att sova, känslig för ljud och minsta lilla motgång får mig ur balans.
Det är inte första gången, men det är första gången sen jag fick ett övergripande ansvar, att jag har två tjänster. Så är det nu. Inte bra. Jag hoppas att det kommer en lösning snart. Mycket snart.
I övrigt så löper dagarna på och det går fort som attan. Dansen blev inställd igår sent. Ja ja, tänkte jag, jag drar väl ner i gymmet ist men det blev inte av det heller. Stod och höll Emma sällis när hon badade, passade på att stryka en massa som låg där. Tvättade en del av sofföverdragen också, snart är båda Big Boss sofforna rena och luktar gott! Börja städa lite pö om pö nu också. William fyller ju på lördag och då vill jag att det är fint och att jag slipper stressa ihjäl mig sista dagen.
Har faktiskt lite svårt att koppla av när jag kommer hem, som en del av att jag har för mycket på jobbet antar jag. Fast hemma är det inte samma press som det är på jobbet.
Jag måste vända det här. Måste se till att få kontroll på min situation. Hmmmm. Jag har ont i magen och behöver ta en Losec. Men helst av allt vill jag att saker och ting lugnar ner sig. Känner mig yrslig och ostabil...
Herregud, detta blev värsta klagomuren. Kanske inte ska hålla igen så mycket som jag gör här. Jag använder ju faktiskt detta som terapi... Ska fundera på det. Kanske öppnar upp lite mer... Varför inte? Vad har jag att förlora? Det är ju ingen som kan stämma mig för att jag är ärlig med mina tankar...
Man kan inte köra strutsmetoden en längre tid. Öppna ögonen och försök fokusera på jag måste ta tag i. Försöka kan man ju, mer än så kan jag inte göra. Men gnälla innan jag har försökt ligger inte för mig.
Hoppas ni har det bra. Jag har det förhållandevis bra. Aaaalldels för mycket jobb och jag har fått en del pikar på att jag ska nog vara försiktig. Jag ser tydligen uppgiven och ledsen ut. Det verkar ju inte bra. Men jag känner att det ligger något i det. Jag har svårt att sova, känslig för ljud och minsta lilla motgång får mig ur balans.
Det är inte första gången, men det är första gången sen jag fick ett övergripande ansvar, att jag har två tjänster. Så är det nu. Inte bra. Jag hoppas att det kommer en lösning snart. Mycket snart.
I övrigt så löper dagarna på och det går fort som attan. Dansen blev inställd igår sent. Ja ja, tänkte jag, jag drar väl ner i gymmet ist men det blev inte av det heller. Stod och höll Emma sällis när hon badade, passade på att stryka en massa som låg där. Tvättade en del av sofföverdragen också, snart är båda Big Boss sofforna rena och luktar gott! Börja städa lite pö om pö nu också. William fyller ju på lördag och då vill jag att det är fint och att jag slipper stressa ihjäl mig sista dagen.
Har faktiskt lite svårt att koppla av när jag kommer hem, som en del av att jag har för mycket på jobbet antar jag. Fast hemma är det inte samma press som det är på jobbet.
Jag måste vända det här. Måste se till att få kontroll på min situation. Hmmmm. Jag har ont i magen och behöver ta en Losec. Men helst av allt vill jag att saker och ting lugnar ner sig. Känner mig yrslig och ostabil...
Herregud, detta blev värsta klagomuren. Kanske inte ska hålla igen så mycket som jag gör här. Jag använder ju faktiskt detta som terapi... Ska fundera på det. Kanske öppnar upp lite mer... Varför inte? Vad har jag att förlora? Det är ju ingen som kan stämma mig för att jag är ärlig med mina tankar...
Man kan inte köra strutsmetoden en längre tid. Öppna ögonen och försök fokusera på jag måste ta tag i. Försöka kan man ju, mer än så kan jag inte göra. Men gnälla innan jag har försökt ligger inte för mig.
Kommentarer
Trackback
