Sussie Ohlssons

Va märkligt förra inlägget ser ut. Jag besvärade mig med en del stycken, mest för att jag själv tycker att det är lättare att läsa då. Men skit samma! Igår var jag så nedstämd. Jag hatar att vara begränsad på ett eller annat sätt. Som nu, eller som när jag är sjuk. Men nu är nästan ännu värre, för jag kan faktiskt inte göra så mycket alls och det stör mig. Så, Johan skulle dra iväg på eftermiddagen och hjälpa sin mamma, sen skulle han plocka upp Emma från handbollen, däremellan skulle jag då laga mat. Och jag bara kände ooooooooooooooooh va tråkigt. Jag orkar inte, vill inte, vill inte vilja heller, jag vill inget faktiskt. Så jag låg i soffan och tyckte allmänt synd om mig själv och funderade. Masade mig ut i köket och drog ner telefonen i dockan och satte på lite musik. Som blev hög musik. Hällde upp en mugg glögg. Stark glögg. Började dansa för mig själv (handikappdansen är numer ett faktum) och vips så drog skapandet igång i mig och jag lagade mat, sjöng och dansade som aldrig förr! Skönt som attan. Nu ska jag snart på ett spännande möte, see ya!