Bergochdalar och magisk helg!
Tjenixen!
Hoppas du har det bra!
Jag åker bergochdal bana mest hela dagarna. Och spontant låter ju det roligt, eller hur? Men i ärlighetens namn så är det ganska drygt.
Jag har kommit upp lite ur gegg gropen. Det kan säkert höras på tonen. Men nu kastas jag emellan euroforiskt hopp om livet och den där maktlösa, mörka, sega känslan av otrygghet. Den lägger sig som en blöt jävla handduk över mitt sinne. Och från att ha haft känslan av att man har koll på läget, till att bli überlycklig på de fantastiska dörrar som kanske kommer att öppnas, till att ett par minuter senare befinna mig i nån form av tomt, mörkt vakkum. Det är ganska krävande för energidepån och humöret vill jag lova.
Men jag får väl ändå vara glad för att det ändå händer något. I flera veckor har allt varit nattsvart och jag har liksom inte sett något ljus för min egna del alls. Nu rör det ju på sig, så jag får använda dessa minutrar då jag är euforisk. Bara man inte skrämmer någon stackare som skulle kunna vara den som påverkar min framtid :)
Helgen.... Jag behöver inte säga så mycket. Helgen var fantastisk! Vi fick åka kungligt upp till slussen (alltså jag menar verkligen kungligt), vi har skrattat, kramats och tjitt tjattat mycket. Maten var underbar och jag har buggat på elitnivå (jorå såatteeee). Jag har druckit gott vin och lärt känna nya människor.
Men viktigaste av allt. Jag har skrattat och frotterat mig i goda vänners lag. Det har varit helt magiskt och precis vad jag behövde. Livet på en pinne kan man säga!
Nu ska jag snart samla ihop mig och åka hem. Jag ska bara förbereda mötet i morgon förmiddag först.
Hoppas att du mår bra och att solen skiner på dig!
Kärlek
