dag12

Den här var inte svår. Jag har en sak med mig själv som jag stör mig på ofta och som jag inte kan göra något åt. Det är en känsla som är utanför min kontroll. Det är så jobbigt, irriterande och samtidigt så starkt.

Jag har en förmåga att förminska mig själv i andras närvaro. Jag känner mig underlägsen och tror att alla är så mycket bättre än mig. Det här gör att jag blir obekväm ibland och jag skapar något som inte finns alltid. Och dom tankarna i sin tur ger mig dåligt självförtroende.

Vet inte vad detta grundar sig i men en tanke är att det är för att jag alltid var tvungen att dölja stora delar av mig, nämligen min familjs problem, hela min uppväxt. Eller under viktiga år av min uppväxt iallafall. Sen under senare år så vet jag att jag skäms för att jag inte utbildat mig. Känner mig utanför och liten i jämförelse. Ofta.

Drömmer ofta att jag är klädd på fel sätt i fel tillfälle. Att jag står mitt på stan naken bland alla männsiskor eller att jag inte passar in på andra olika sätt. Detta hittar jag på en sida:

"Är du naken i en folkmassa i din dröm? Det handlar inte om sex utan om brist på personlig integritet och att man känner sig maktlös i sin vardag. Helt enkelt att andra ”ser igenom” ens sociala försvar. Att göra privata saker offentligt betyder samma sak."



Jag får för mig att det finns en röd tråd som löper igenom allt.

dag 11

Något jag ångrar..........

Herregud. Varför tog jag med denna? Jag vet inte vad jag ska välja. Vill inte ta med de värsta grejjerna. Tänk om mamma läser, eller för den delen... någon annan som jag inte vill vända mig ut och in för. Jag får fundera på den här ett tag......

Det finns, trot eller ej ganska många händelser som jag ångrar. Trots att jag försöker att tänka att jag inte ångrar mig, utan jag ser det som en erfarenhet.

Speciellt ångrar jag de tillfällen som jag sårat personer på ett eller annat sätt. När jag gick i skolan så var det en tjej jag inte var så snäll mot till exempel. Senare i livet så gjorde jag slut med en kille på ett skittaskigt sätt. Nu var jag inte mig själv denna period och det fanns mycket jag gjorde denna sommar som jag fetångrar, men dom går jag inte in på. För er skull.

Men i slutänden är det ju faktiskt så, att om jag skulle dö i morgon så är det personer som jag sårat som jag skulle älta i slutskedet. Och att jag blivit arg på mina barn. Det finns tillfällen som ätsar sig fast i samvetet och det kan vara om man har tagit tag i barnen extra hårt någongång, eller sagt eller skrikigt åt dom.
En annan sak som grämer mig än idag och som jag verkligen ångrar är att jag inte utbildade mig när jag var ung. Varför gick jag inte den gymnasieutbildning som jag ville när det begav sig? Det kan jag ångra som attan. Det här är också något som jag pratar med mina barn om hela tiden.

Jag ska försöka vända allt det jag känner att jag ångrar till en erfarenhet istället, det känns bättre. Men likförbaskat så är det ju så att jag ångrar vissa erfarenheter ändå. Vet inte riktigt hur man ska göra med sånt. Sånt som varit, händelser som man tagit ett sjukt dumt beslut i och nu får ångra sig. Inte för att konsekvenserna blivit så ödesdigra, utan mer för att man har dessa "erfarenheter" i sitt livs cv.
Jag skulle kanske ibland önska att man är lyckligt ovetande. Istället får jag spela det men i själva verket vara lyckligt vetande.

Men förlåt alla, om jag har sårat, kört över eller på annat sätt fått er att må dåligt. Det har aldrig varit min mening. (Denna mening är menad till allamänniskor i hela världen utom en, den som förtjänar allt helvete på jorden, i dennes fall önskar jag inte något gott alls.)

Ja ja, ingen fara på taket, ingen ko på isen eller spik i kistan. Jag är ju där jag är nu och jag mår skitbra!


dag 10

Min mamma har alltid varit min lilla ängel. Hon har alltid varit där i vått och torrt. Alltid ställt upp, många gånger på sitt egna välbefinnandes bekostnad. Hon ifrågasätter aldrig, bara gört. Jag vet att hon skulle ta ner månen åt mig om jag frågade.
Hon har hittat en ny familj nu, sen över tjugo år tillbaka. Hon träffade en vän som hon känt sen dom var barn. Han hade inga barn, så när jag var sjutton fick jag en lillasyster. Då hade jag redan flyttat.
Hon tog familjen och flyttade från Ronna till Pershagen, där dom bodde under många år. Nu bor dom alla i ett fint litet hus i Trosa. Mamma jobbar kvar på AstraZeneca som operatör. Hon har haft samma arbetsplats så länge jag kan minnas. Jag är glad för mammas skull att hon har Hasse. Dom har det bra tillsammans.

Min riktiga pappa är borta. Han fick cancer. I Februarimånad 1996 röngades han, efter att han klagat på smärtor i halsen. Man viftade bort det hela med att han gnällde för att han ville vara hemma och supa egentligen. Så i Februari röntgades han, fick veta efter någon vecka att han hade en stor tumör i matstrupen. I maj var han död.
Min pappa var ingen exemplarisk pappa. Han söp, knarkade och slog hela sitt liv, och hela min och Anders uppväxt. Men vad gör sånt när man står där och precis insett att ens pappa ligger inför döden? Han tittar på mig, kan inte prata med tårar i ögonen. Dödsångesten är uppenbar. Han får fram att han vill prata med en präst. Jag börjar gråta och vill inte höra att han gett upp. Tittar på teckningen som en 2½ gammal Stephanie ritat åt honom dagen innan. Går ut och hittar en sköterska och framför pappas önskan. Dagen efter på morgonkvisten gick han bort. Jag skulle dit samma dag. Jag hann inte det.
Han var min pappa och han hade massor av fina stunder och sidor.

Man ska ta vara på sina nära och kära. Livet är inte att ta för givet.

dag 9

Klockan är tidigt på morgonen. Årstiden är försommar och temperaturen är behaglig ute. Fåglarna kvittrar och det är söndag morgon.
Stäcker på mig och känner att jag börjar mer och mer med åren verkligen ta det på allvar. Att ta tillvara på sina nära och kära, sin hälsa och på tiden tillsammans.
Kikar åt vänster, ser din ryggtavla. Känner sovvärmen från din kropp och fylls av värme.

Drar täcker åt sidan och sätter på mig tunna kläder. Tassar ner i köket. Det är så skönt när alla sover och man får den lilla stunden för sig själv. Öppnar upp dörren till uteplatsen från köket. Sätter på en kanna kaffe. Doften sprider sig snabbt och jag ställer mig i dörröppningen och sträcker på mig. Det är fridfullt denna söndagsmorgon.

Sitter ute och dricker kaffe och tittar på en humla som letar efter den perfekta blomman att sätta sig på. Katten ligger och sträcker sig i solgasset. En människa kommer ute på vägen och promenerar med sig hund. Jag följer honom med blicken. Han ser mig inte. 
Vänder upp ansiktet mot solen och sluter ögonen. Njuter.

Hör hur det börjar röra sig inne. Någon tassar ner från övervåningen. Hör på sättet att tassa att det är min älskling. Han ställer sig i dörröppningen med ett milt leende på läpparna. Sovrufs och nyvaken. Han är tillfreds. vi tittar på varann utan att säga något en stund. Han vänder om för att hämta en kopp kaffe han med. Jag sätter mig och sluter ögonen igen...

dag 8

När vi var små och gick i grundskolan så hade vi små partyn. Dessa partyn var uteslutande kysspartyn. Det gällde att hångla alltså. Olika lekar hjälpte till att få fart på blyga deltagare.
Det fanns alltid några man inte ville kyssas med, medan vissa var väldigt populära kyssare. Konstigt nog var det lite tävling också, om vem som kunde kyssas längst! Det var inte mysigt någonstans men det var bara så. Man skulle sitta där, med Toysmak i munnen och vispa runt tungan i en annan människas mun, i flera minuter. Inte var det mycket känsla i dessa kyssar heller, det gick mest ut på att görat och görat länge.

Min första kyss var med Christian D. Vi var ihop ganska länge, eller vad man nu kan kalla det. Vi umgicks iallafall. I en av dessa lekar, hade han gömt sig i en garderob och jag styrde kosan dit. Vi stod där mittemot varann och visste vad som skulle hända. Rödrosiga av värmen i rummet, färsk tuggummismak i munnen (alltid lika viktigt att smaka tuggummi) och hjärtklappning. Där kysstes jag första gången med C´s armar runt min midja. Trevande, nervöst, stapplande och stelt. På preteens naiva sätt.


dag 7

Jag har två syskon.
Min bror Anders, som är min helbror och två år yngre än mig.
Vi har som jag skrivit tidigare inte så mycket kontakt. Han har sina problem som jag inte orkar vara en del av och det kostar mer än det smakar att ha en tät relation med honom.
I allafall. Han bor kvar i Södertälje och är pappa till två helt bedårande söta barn. Felix och Ronja. Har inte träffat dom på länge nu, vilket är synd men det finns anledningar till det.
Han är snygg min bror. Ser ut som Persbrandt. Rolig med glimten i ögonen, charmar han alltid gamla tanter och hjälper dom som en sann gentleman över gatan eller upp på bussen.

Min syster Emmie. Hon är min halvsyster. Hon kom när jag var sjutton och jag hade redan flyttat hemifrån. Jag har aldrig bott med henne i familjen. Hon har en väldigt stark vilja och är ganska bortskämd :D Hon skulle platsa perfekt i det programmet som går nu på SVT. Nä, skämt å sido. Hon är duktig och framåt. Men som alla andra i hennes ålder så sliter hon inte ut sig med att försöka hitta ett arbete, och det skulle hon behöva, ett arbete alltså. Just nu bor hon hemma hos mamma och pappa igen. Tar hand om en kompis pit bull och dom två bor i källaren. Det verkar fungera bra, men jag är glad att jag inte bor där. Herregud!


dag 6

Ja, va bra att denna skulle handla just om måndagarna. Dom är ju dom bästa (not).

Gick upp igår och jobbade framför datorn. Mådde som ett päron och efter ett låååångt telefonmöte så åt jag en smörgås, vid tiotiden.
När klockan hade blivit fyra på eftermiddagen och tre koppar kaffe senare så hade jag fortfarande inte ätit något. Så, när Emma var nere på dansen så åt jag rester från dagen innan. Potatis och köttfärsgratäng med massr med fetaost i. Mumms. Blev inge mer den dagen.

Det brukar bli lite si och så på måndagarna. Men fullt så illa som det blev igår brukar det inte bli. Typiskt att den rubriken föll in just där :)

dag 5

Hej på er,

Är hemma och är krasslig idag fast man inte har tid. Så jag har jobbat en del iaf. Bland annat satt jag på ett långt telefonmöte från kl åtta i morse...

Ja ja, då är det dags för dag 5 och min bästa resa.

Som går till Kroatien.

Det var vår första charterresa med familjen faktiskt. Och där är underbart. Jag har varit på ett par andra ställen tidigare, men inget slår Kroatien. Det är underbara människor där och naturen är magnefik. Att titta ner i havet är som att titta ner i ett akvarium. Fullkomligt genomskinligt. Vi var på en ö utanför Split som heter Brac. Därifrån gjorde vi lite utflykter, bland annat till Split men också till Hvar. Och Hvar hörrni. Det är en liten bit av paradiset. Så himla vackert.
Annars när man gick i affärer och så, så lät dom en vara ifred medan man tittade, även marknaderna var man någlunda skonad. Det var i allafall inte jobbigt att bara gå och flanera och strosa omkring. Tvärtom, det var underbart. Små fik och fina byggnader var man än tittade. Kallt i vattnet och stora stenar som strand, men det till trots... Underbart var namnet!

Vi hade en underbar tid där och barnen pratar fortfarande om just Kroatien...

dag 4

Min familj består av, förutom den jag skapat själv:

Mamma, hon fick mig som ung. Bara nitton år. Hon levde ett hårt liv med min pappa. Hon fick vara allt. En hård flickvän till pappa, en kuvad människa, en ängel till oss, en försörjare, en telefonkatalog, en budfirma, en boxsäck mm mm. Nu är hon sen mååååånga år tillbaka gift med Hasse. Med honom har hon min lilla syrra Emmie. Dom bor i Trosa. En söt liten familj med många viljor i ett och samma hus :). Sen har jag en lillebror. Vi har tyvärr inte så mycket kontakt och jag är ärligt ledsen för det. Men det är så att han tar mer energi av mig än han ger och jag har inte riktigt utrymme för det just nu. Jag har försökt men han måste ta tag i sitt liv själv och när han gjort det, då kommer vi att återuppta kontakten igen. Då hoppas jag också att vi kan få komma närmre hans två fina fina barn igen.

Min pappa söp och knarkade under hela min uppväxt. Det resulterade i en ganska sporadisk kontakt han och mig emellan. När den var bra, ja då var den väldigt bra. När den var sämre, då önskade jag att han kunde få lämna jordelivet. När han sen gjorde det, då ville jag inte att han skulle göra det, framför allt skämdes jag för att jag haft tankar i den stilen när han levde.
För mig är min pappa en ängel. Vi var väkdigt lika han och jag. På många sätt. Jag vet att han är med mig hela tiden. Tror speciellt han har ett extra öga i Stephanies riktning. Hon var två och ett halvt år när han gick bort. Hon betydde allt för honom. Så synd att han inte fick uppleva hennes uppväxt och få träffa mina andra underbara barn.

Min uppväxt och relation till droger och alkohol har gjort att jag är den jag är idag med min familj. Alla betyder väldigt mycket för mig. Jag älskar att vara hemma och vill att alla ska vara glada och må bra. Jag är inte så kramig av mig och gillar inte så mycket närhet. En dos lagom räcker men jag vill däremot att alla ska finnas här. Och jag vill att alla ska vara nöjda och må bra. Det är viktigt för mig att ge mina barn alla förutsättningar jag inte hade själv som barn. Trygghet tror jag många tar för givet, och det ska man ha rätt att göra, men det har jag aldrig gjort. Hoppas mina barn gör det. Tar tryggheten i hemmet för givet.

dag 3

Tjena hej på er!

Då var det dag 3 då. Vad har jag på mig idag? Ja du, gud så spännande!

Ett par svarta jeans (gina tricot), ett svart linne (filippa k), en svart kofta med volanger (mango suit), svarta skor (vagabond) och en rosa glittrig stor halsduk. Sneflätan är på köpet liksom :)


Skitdålig bild jag vet.

dag 2

My o my. Tänk om man fick samma känslor idag som när man var fjorton - femton år. Skulle man klara det?

Min första kärlek.
Detta var innan jag fyllde femton och fick mitt första riktiga förhållande, då man gör allt man ska i ett förhållande, ni vet. Men känslorna man kände, oj oj. Man tror att man går sönder och jag kunde ibland nästan lida med min dotter när hon var i samma situation. Så naivt, rent och ärligt. Så nödvändigt att gå igenom för att få perspektiv senare. Vissa har ju turen att bli tillsammans med sin första kärlek. Det hade inte jag. Han förblev liksom ett mysterium för mig, ett oavslutat kapitel som inte ens påbörjades. Många år kändes det så. Tills man fick perspektiv och växte upp. Livets gång.

Jag hade faktiskt flera men det finns en som liksom sticker ut och som påverkade ett senart val. Han som satte min värld lite på kant. Han stod där med all sin perfekthet och lyste på discona. Hans närhet fick mig vimmelkantig.

Min kompis var ihop med hans kompis och vi umgick en del emellanåt. Han hade en annan tjej. När han inte hade det så småflörtade vi lite, men aldrig på riktigt.
För mig var han fulländad. Jag trodde på riktigt att jag inte skulle klara mig utan honom. Jag höll andan för att han var så perfekt, men det var ohållbart i längden. Kanske var därför jag kände mig vimmelkantig ibland. Syrebrist =). Jag lyssnade på Freestyle och ville bara att han skulle komma och hålla mig hårt. Tycka mest om mig och aldrig vilja byta ut mig mot någon annan.

Min mamma sa till mig att man inte ska ändra sig för någon, då är det inte riktig kärlek. Jag rökte. Han ville inte ha en tjej som rökte. Jag slutade men inte tusan blev han mer intresserad för det. Jag försökte lyssna och titta på vad det var detta grabb gäng gillade och försökte fundera på om jag kunde bli något annat för ett tag, men nä. Det var inte heller hållbart. Och min mamma hade rätt.

Det är lustigt hur livet är utstakat. Så gott som alla människor går igenom detta. Det liksom hör till. Man måste igenom det och man tror på vägen att man inte kommer att överleva. Lyssnar på såna som varit där gör man inte heller. För inte tror man att det finns någon som känner så som just jag gör. Man får tunnelseende och tror att man är helt ensam och unik i situationen. Det är man inte. Men det förstår man inte. Man är kär, kanse är man olykligt kär till och med...



dag 1

Så, då ska jag presentera mig själv då.

Jag har växt upp i Södertälje. Har alltid tyckt så mycket om min stad. Det är grönt och fint och nära till vatten, badplatser eller en brygga att sätta sig på en varm sommarmorgon.

Jag har flyttat omkring en del. När jag var liten och bodde med mamma och pappa så bodde jag i Blombacka, precis över vår skola. Jag hörde ofta skolkockan ringa när jag knöt skorna. Det blev lite av en tävling mellan oss som bodde väldigt nära, vem som kunde komma senast men ändå i tid.
Bakom skolan lekte vi pusskull. Vi som ville pussas alltså, dom andra fick inte vara med. Det var så givet att man blev fångad av dom man själv ville pussas med. Jag hade två som jag ville pussas med. En av dom har jag inte sett eller hört något av sen grundskolan och ibland under senare år på krogen, som blev hans nisch, trots att facebook finns nu. Den andra är ett nyhetsankare och jag ser honom ibland på tv. Han ser likadan ut och jag ler lite åt minnena...

Vi flyttade från pappa. Jag blev självständig snabbt och flyttade hemifrån när jag var sexton år ung. Kom bara hem på söndagarna och åt middag. Annars skaffade jag mig ett ohälsosamt förhållande och blev kuvad i det. Vilket jag också så klart försökte dölja.

Fick barn i tidiga år. Blott tjugo år vuxen blev jag mamma. Underbar småbarnstid.

Jag har gått igenom en del tuffa tider och inte haft det så lätt alla dagar på året. Men det har format mig till den jag är idag. Jag är nöjd med mig själv och hur allt blivit. Jag är stolt över mina värderingar och över att jag tagit mig ur vissa destruktiva perioder.

Jag skulle kunna jobba lite mer på mitt självförtroende men det är en mognadssak.

 

Nu. Bor i Strängnäs sen fyra år tillbaka. Lite rastlös i själen har jag alltid varit, varför vi försöker att resa lite emellanåt. Här skiljer sig jag och min gubbe. Han är väldigt inrutad och trivs bra med det. Kompromiss heter lösningen. Jag vill ge barnen den lyxen att vara objektiv, samt stilla mig rastlöshet. Så det är Sälen varje år, längre solresor vartannat år och en liten tripp till en fin storstad när lusten faller på.

 

Jobbar som mellanchef på ett globalt företag. Stationerad i Södertälje för närvarande. Trivs jättebra än så länge, men även i mitt arbetsliv så känns rastlösheten som en våt handduk emellanåt och då måste jag få någon form av förnyelse. Om det så endast är ett kontorsbyte... (det är den lilla tattaren i blodet som talar).

 

Sammanfattning: 37 årig gift tre barnsmamma, bosatt i Strängnäs i stor villa med två katter. Tränar för att må bra och dansar klassisk balett för att jag tycker det är fint. Där har ni mig!


Jag till vänster, Stephanie till höger. I Sälen förra gången.


Lista

Blev lite inspirerad av en annan tjej som skrivit en lista med olika saker som hon skulle ta upp. Ett ämne för varje inlägg. Så jag tänkte att jag ska göra samma sak. Men min lista ser ut som följer:

dag 1: Presentera mig själv
dag 2: Min första kärlek
dag 3: Vad har jag på mig idag?
dag 4: Min familj
dag 5: Min bästa resa
dag 6: Vad åt jag i går?
dag 7: Mina syskon
dag 8: Min första kyss
dag 9: Ett tillfälle
dag 10: Mina föräldrar
dag 11: Något jag ångrar
dag 12: Något jag tycker mindre om med mig själv
dag 13: Gårdagen
dag 14: En sak som irriterar mig är...
dag 15: Något som gör mig lycklig är...
dag 16: Ett tillfälle till
dag 17: Mitt umgänge
dag 18: Jag saknar
dag 19: Mina ambitioner
dag 20: Skiva jag lyssnar på i bilen på väg till jobbet
dag 21: Vad finns omkring mig just nu?
dag 22: Planer
dag 23: favoritcitat
dag 24: Mina tankar om kärlek
dag 25: Idag
dag 26: Det gör mig besviken och ledsen
dag 27: Mitt finaste minne
dag 28: Min favoritdag
dag 29: Om jag inte jobbade med det jag gör idag skulle jag istället jobba med
dag 30: Ett sista tillfälle

måndag morgon

tjola hopp!

hoppas allt är bra. jag har det bara bra. varit trött och grinig emellanåt men det är sånt man får ta tror jag :)

ifredags kväll så var johan borta. jag hade köpt "eden lake" som jag tänkte att jag och barnen skulle titta på. hade hört så mycket bra om den och att den skulle vara så läskig. jadda jadda jadda. den sög! men vi hade mysigt. johan kom med grannen lagom till att vi skulle sätta på filmen så vi var många i sofforna som satt och tittade på kass film :)

 

Lördagen däremot. du var johan borta igen. men han hade köpt "orphans" och den däremot. den var riktigt bra och jag började till och med att bita på naglarna. se den om ni vill ha spänning.

igår var det fars dag. eftersom min pappa är en ängel och bor i himlen så lånar jag Hasse. det är mammas gubbe och min halvsysters pappa. det är gött att få låna och få uppskatta lite. så jag packade med truppen barn och åkte ner till trosa. hade med mig två chokladkakor och en drös lotter. mamma ringde senare och sa att han vunnit 60 kronor. nya lotter och ny spänning:)

hörrni, det här med att köpa lotter till någon. det kan vara lite känsligt. man får verkligen fundera både en och två gånger innan man ger bort lotter till någon. tänk om vederbörande faktiskt vinner massor med pengar. hur hanterar du det då? kommer du att anklaga dig själv resten av livet för att inte du tog den där lotten själv eller kommer du från hjärtat att glädjas åt att denne blir ekonomiskt oberoende eller kan göra drömresan pga dig?
ja, det är inte helt enkelt och jag skulle aldrig köpa lotter som en nödlösning till vem som helst. man måste verkligen tänka till. när det gäller dom som jag köper lotter till så utgår jag ifrån att det är en drömvinst jag köper. varje gång. tyvärr händer det aldrig men det är min tanke och jag skulle bli så himla glad om det hände en vacker dag.

ha re gott hörrni!

 

(konstigt format det blev, men det får vara)


Förändringar, postiva eller negativa. Det är frågan..

Hej kära vänner!

Ja du. Vilket väder vi hade igår. Det var kaos i trafiken när jag åkte hem. Jag åkte från jobbet strax innan fem, och i Södertälje var det relativt lugnt. Det började tjocka på efter Nykvarn. Svårt att gasa på när folk ligger i trettio kilometer i timmen bara för att det är lite snö. Ja, jag tycker att man ska ta det lugnt och anpassa hastigheten men nån måtta på anpassningen får det väl ändå lov att vara. Eller?
Hur så, det gick bra och jag tog mig hem helskinnad!

I morse låg jag kvar i sängen. Jag skulle hämta J på Samglas där han skulle lämna in bilen. Så jag gjorde det, körde upp till jobbet och bytte förare här. Det var småhalt på de mindre vägarna märkte jag när jag skulle bromsa in lite hårt innan en korsning.

Hörrni, det här med förändringar. Förändringarnas tid ligger alltid som en aktuell våt handduk över oss. Ibland, eller oftast innebär en förändring en massa tankar och olika slag. Ibland positiva och ibland negativa. Nästan alltid så löser allt sig till det bästa i slutänden. Ibland kan man tycka att den där slutänden är lite väl långt borta. Man kanske inte ser den alls.
Det gäller att se möjligheterna i alla förändringar som korsar ens väg. För mycket sällan kan man häva en förändring. och jag tror inte man ska göra det. Det är inte bra att fastna i ett fack för länge. Ta förändringen med ro, blicka framåt och försökt hitta fördelarna!

Jag gjorde ett kollage på barnen. Visst blev det fint?


Nu mitt herrskap ska jag promenera iväg och köpa lunch!

måndag= dans

God kväll mitt herrskap!

Nu sitter jag och äter middag. Panerad fisk med potatis och remulad. Har dansat i en timme och jag hade inte jättemycket energi, stundtals ville jag gå och kräkas. Jäklar vad han körde! Men det är skönt. Jag ska sätta mig och stretcha lite innan dusch.

I lördags var vi på spökfest i Nykvarn hos vänner. Vi hade jättetrevligt och det bjöds på mat, efterrätt, ostbricka och snacks. Vin och bubbel på det. Blev en lyckad kväll minsann. Vi var snygga alla och det var så roligt att titta på oss när vi stod och pratade vardag i utstyrsel :)





Det ska komma snö. Mycket snö. Jag har möte kl halv åtta i Södertälje i morgonbitti. Jag lämnar Emma tidigast halv sju. Mitt sista möte kommer sluta halv fem. Lång dag och långsam färd på motorvägen. För som mina svärföräldrar så moget säger "bättre att komma fram försent än att inte komma fram alls" och så är det ju. Kör nätt därute alla!

Johan och svärfar är nere i garaget och borrar upp lysrörsarmaturer. Låter i hela huset och Emma vill egentligen gå och sova. Men hon får vänta lite till.

Nu ska jag sätta mig med en vattenflaska och stretcha, innan jag kallnar.

Puss och kram alla!!!!

soliga fredag!

Åååå god fredagsmorgon!

Vilken härlig dag. Jag har inte sovit så bra, men det har jag inte gjort på hela veckan av någon anledning. Men det gör inget. Jag är ganska pigg iaf. Men så fort den här veckan har gått. Semestern är ju redan slut. Men vi har haft det bra.

Gårdagens teater var kanon. Jag skrattade så tårarna rann. Jag hade William brevid mig och han satt och studsade emellanåt. Mycket roligt. Var på O´Learys innan och åt goda stooora burgare med en massa tillbehör. Så det var en lyckad kväll och vi var elva stycken sammanlagt. Skoj!

Idag tänkte jag faktiskt ta det ganska piano. Kanske går jag ner på stan en sväng och bara tittar runt lite. Ta en kaffe (eftersom jag inte hade något hemma) och tittar på folk. Kanske gör vi så att Phoebe får prova gå ut idag. Hade tänkt vänta till söndag men det är så fint väder och bygg gubbarna verkar ha ledigt idag :)

Nu dusch och komma igång!

Ha en underbar dag!

Teater på dagens schema!

Hello, hoppas allt är bra.

Jag mår bra, lite ont i huvudet från bihåöorna men annars är det bara ok.

Igår var jag och Emma i Tälje och lunchade Sushi på dagen med en vän. Sen var det tänkt att jag skulle vara i Enköping på bilbesiktningen kl fyra. Johan  smsáde att han skulle hinna hem så han kunde åka. Det var skönt eftersom Emma inte hade så stor lust att åka mer. Bilen gick igenom :)
Jag köpte en svart peruk till på lördag också. Tänkte sminka mig blek i ansiktet med mörka ringar under ögonen, svarta naglar, svart långklänning och ngt svart över axlarna a´la Addams Family...


Idag ska jag, Stephanie och William träffa två kompisar till mig på O Leary´s. Dom har med sig sina barn i liknande ålder. Vi ska äta och gå på teater på Estrad. Pjäsen heter Chilla eller Tjalla och är för ungdomar och föräldrar till ungdomar. Sägs att den är rolig och att det är lite "på gränsen". Ska bli roligt!

Vi var vi inne i Eskilstuna tidigare och fixade foto till Stephanies förarbevis. Ett helt vanligt körkort som hon sen får fylla på med andra behörigheter vart eftersom. Just nu har hon för fyrhjuling, nästa blir för Bil antar jag. Om inte Traktor hinner före. Tanken var att vi skulle fixa det och ett Id-kort, men på polisstationen här i Strängnäs sa dom att det var ett helt vanligt körkort och att hon som vem som helst som har körkort kan använda det som Id handling. Det var ju skönt att vi fick veta det, annars hade jag fått slänga ut 400 kronor på något som inte behövdes.
I Tuna Park sen så köpte jag ett par Tights i latex material till Stephanie, som en del av hennes utstyrsel på lördag. Hon ska klä ut sig till Lady Gaga.


Tre par byxor, en top och tre par trosor till Emma fick också följa med hem. Hon behöver nu inga mer byxor men väl tröjor och topar. Lite längre såna. Tar lite i taget, blir så dyrt annars.

Vi tittade också efter ett pingisrack till William, han ska förstås ha ett 5 stjärningt Stiga. Finns inte någonstans. Så nu beställer vi på nätet. Konstigt utbud kan jag tycka och jag har varit lite överallt och kikat.

Ska lägga mig och vila en halvtimma, sen kaffe och lite pyssel innan vi drar!

Ha re gott, ciao! 

Ledig dag idag!

Idag har jag varit ledig. Inget jobb s när som på att prata in ett tillfälligt svarsmeddelande på telefon och sen stänga av den.

Vaknade kl sju i morse av att stora motorer av olika slag lät som attan. Dom har dränerat grunderna på radhus längan nedanför oss och hela längan ser ut som ett slagfält. Ingen hänsyn till att vanliga människor kanske faktiskt har höstlov ;)


Jag och Emma gick ut och hälsade på hennes gamla dagis en sväng, sen gick vi till en lekpark i närheten. Det har varit så underbart väder och jag kunde ha varit ute längre men vi blev hungriga och gick hem till slut.





Phoebe har ont idag. Hon ligger och trycker under soffan. När hon är ute och går så hukar hon sig och jamar emellanåt. Hon mår inte bra. Vet inte vad jag ska göra. Fick recept på kapslar jag kunde ge henne, men jag kan inte ge henne det. Hon är inte en sån kisse. Det hade varit bättre med någon form av pasta man kunde ge, eller kanske en spray. Hoppas det går över snart för henne lilla hjärtat. Man känner sig maktlös när man inte kan hjälpa henne.

 

I övrigt ska jag röja lite här. Det kommer efter när man jobbar mycket. Jag måste handla också. Det finns typ inget hemma. Så nu sätter vi igång!

 

Ciao


Bokslut = Ingen semester

Oj oj, vilken dag. Steg upp tidigt för vi hade en tid hos veterinären kvart över åtta. Lämnade in lilla Phoebe och åkte förbi svärfar och hämtade en till transportbur.
Åter tillbaka till vet kl ett och lämnade samtidigt in Kasper som skulle veterinär besiktas. Två ångestfyllda katter i baksätet på hemresan :) Oj, så dom lät.
Phoebe hade jag gjort iordning till nere i källaren. Jag tänkte så hon fick vara ifred. Ut ur buren skulle hon till varje pris. På stappliga ben, med tratt runt huvudet, bandage runt benet och sår på magen. Stängde och lät henne vara ifred. Efter ett par timmar kom hon så upp till oss i köket. Gjorde ett försök att äta, men det var inte så lätt. Tog av henne tratten, får väl sätta tillbaka den om jag märker att hon inte kan låta bli såret. Örat är ihoptejpat också, efter tatueringen. Den färgar tydligen av sig. Men jag ska ta bort det också. Jag tycker så synd om henne.

Annars idag. Jo, vad har man för att man tar semester i bokslut tider? Inget. Det är bara att jobba. Så det har jag också hunnit med idag. Jag har gått igenom utfall och jämfört med lagd budget och estimat. Snart ringer min chef och vi ska gå igenom kommentarerna. Man får skylla sig själv men jag kan ändå tycka det är värt att få vara hemma med barnen.

Nu ska jag kasta Emma i duschen. Hon har dreadlocks :)

RSS 2.0