Snart är den första veckan avklarad!
Min första vecka som arbetslös är snart till enda. Hur det känns? Nja....... Inte ett dugg bra faktiskt. Jag vill jobba.
Det är svårt att njuta av en ofrivillig ledighet. Jag är stressad och lite orolig. Men inte mer än så. Alltså, det är ingen fara med mig men det är inte alls roligt.
Jag måste försöka få igång min gamla dator så jag kan börja knåpa på en utbildning. Om det inte släpper eller händer något om högst ett par veckor så söker jag starta eget bidrag och registrerar enskilt företag. Så gör jag nog banne mig. Då tar jag kontroll över min situation.
Jag som skulle vila, njuta och reflektera..... Det är roligare att göra det om man själv får välja liksom...
Sista dagen...
...på jobbet idag. Jag har förlikat mig vid tanken på att stämpla ett tag. Bra så. Att få sluta på AZ är bara en stor jävla befrielse just nu.
Nästa vecka ska jag vara på utbildning hela veckan. Ska försöka komma hem på tisdagen eftersom William fyller femton!!!! den dagen.
Sen väntar ingenting. Registrering på AF och inskick av en massa blanketter till olika myndigheter för att få ekonomiskt stöd ett tag framåt. Men det göttiga i kråksången är att jag får vara ledig med Romeo ett tag, vilket känns jättebra!
Självklart kommer jag inte att ligga på latsidan med att söka jobb, men Romeo behöver inte vara med Johan varje dag på jobbet och vi kan öva lite lydnad osv. Ska bli kul och se var det landar.
Jag väntar ju fortfarande svar på två av de jobben som jag varit på interju på, kanske blir mina tankar om ledihet bara en tanke. Men det välkomnar jag då isf.
Å Romeo, were do you have you're Juliette??
Dagarna går. Inget jobb har jag fått heller. Men en hundrackare, det har jag sett till att skaffa mig allt :) Bra där. Det känns rätt om än så jäkla jobbigt just nu. Men det är rätt.
Vi har skaffat oss en Havanais. Bischon Havanais för att vara korrekt. Denna hundras kom jag fram till efter ett drygt år av studerade, googlande och läsande. Det var många parrometrar som skulle stämma in på vårt liv och vår situation. Det är ingen stor hund. Men det är heller ingen superliten hund.Han kommer att bli större än katterna och det var viktigt för oss. Han fäller inte och anses vara allergivänlig, och det är ett plus i många avseenden. Dels för att Johan har med sig honom på jobbet varje dag och hårar inte ner i hans bil och dels för att jag inte gillar håriga kläder och möbler. Han har inga jakt, vallnings eller vaktinstinkter, vilket är bra för oss då vi bara vill ha en sällskapskopis i familjen.
Jobbigt är det som sagt och tankarna var över på det faktum redan innan jag köpte honom. Jag övervägde faktiskt att köpa en hund som var runt året eller kanske lite mer faktiskt för att slippa den första jobbiga tiden. Men jag kände att det kommer att vara en individ som ska leva med oss i många år och jag ville ge både hunden och oss en start som gör att vi kan forma in oss med varandra på ett harmoniskt sätt framöver. En vuxen hund som någon annan har format kan bli svår att ha i vår familj, speciellt om den har fått divalater som inte jag gillar men som kanske tidigare ägare tycker var ok. Tex en hund som står och dregglar vid bordet eller bänken så fort man lagar mat eller ska sätta sig och äta. Inte gulligt. Eller en hund som skäller och goes bananas så fort den är ensam en stund. Eller en hund som inte är van vid katter osv osv..
Men en gång varje natt blir jag väckt av att han vill kissa. Bara att gå upp och ut. Det momentet går fort så det är inga problem. Men sen... kl 05 ca har han sovit klart. Då måsta man ta upp honom, annars kallar han på uppmärksamhet i mörkret. Bara gå upp. Och ut. Fort ska det gå. Det handlar inte så mycket om att gå på kisspromenader ännu. Göra ifrån sig gör han precis utanför dörren (om jag hinner) sen är promenaden mest för att han ska lära sig gå i koppel, få nosa runt på alla dofter, äta en massa äckliga saker längst med vägen och göra av med energi. Allt det här kommer att falla på plats, det vet jag och därför känns det så rätt. Om än skitjobbigt.
Jobbfronten då. Jo, jag var på en intervju förra måndagen. Det finns både för och nackdelar med den tjänsten och jag orkar inte gå in på alla detaljer, men nja.... Om inget annat dyker upp så visst. Det är ett jobb.
Men jag ska gå på en intervju på tisdag. I Linköping! Bara att ställa in GPS'en och hoppas den tar mig rätt. Om jag blir aktuell för den tjänsten så kommer jag att utgå från Eskilstunas kontor.
Men jag ska ju gå på en utbildning v 40 som jag ser fram emot mycket. Och förra veckan var det två fördagar på långholmen. Där träffade jag en kvinna som jag träffat på en konferens och på en utbildning på ISS. Hon kände igen mig direkt och vi började prata. Hon arbetade på ett annat företag nu och när hon fick höra att jag skulle bli arbetslös och bodde i Strängnäs... då brast hon ut i ett "men.... vill du ha ett bra jobb? Vi har ett uppdrag på Volvo där jag vet att dom har sökt en bra chef"
Eeeeeh??????!!!!! Det är inte varje dag man blir erbjuden på det viset. Tyvärr så hann jag inte prata fördigt med henne men hon tog alla mina uppgifter och lovade att höra av sig. Hon fick ett samtal på dag två efter lunch och kom in med gråten i hela ansiktet och sa att hon var tvungen att avlägsna sig, det hade hänt hennes mamma något hemskt.
Men om jag ska se på utvecklingsmöjligheter, lön och tillfredställelse så är det den intervjun jag har framför mig som är viktig för mig. Spännande.
Har precis varit ute och sprungit runt i trädgården som ett skollat troll med en hyperintensiv Romeo i haserna :) Så söt. Nu ska han i badkaret, tvättas, borstas, fönas och få klorna klippta. Det kommer han att gilla. Inte.
Håll tummarna för mig nu så ska nog allt gå vägen!
Puss och kram!
Int vet ja int..
Jag var ju på intervju igår. Visst kändes det bra och så och visst hoppas jag. Men jag vet inte om det gått så lång så jag blivit apatisk när det gäller allt det här.
För jag vet inte. Jag vet inte vad jag inte vet och jag vet inte vad jag inte ska förvänta mig eller vad jag ska förvänta mig. Jag vet inte vad och om jag kan hoppas på något.
Jag vet inte om jag vill ha jobb där. Eller någonstans för den delen.
Ja du hör ju..
I somras på min semester så fick jag magsår. Deckad i ett par dagar. Oförmögen att gå, sitta eller ligga. Det gick över men jag har kännt av det hela tiden sen dess.
I förrgår fick jag ont igen. Sprang (eller det är mer ett hasande eftersom jag inte kan sätta ner foten i golvet med ett vanligt steg) ut i köket och hittade omeprazol 20 mg. Sköljde ner två samma sekund. Samma dos igår och samma blir det idag. Jag känner av det och har ont i magen, men något anfall lyckades jag stoppa på tröskeln. Jag blir så himla trött av den magsmärtan. Får liksom mjölksyra i armarna, axlarna och bröstmuskeln. Tror man spänner sig så in i helvete.
Åter till interjun. Hon är iaf säker på att hon vill ha dit mig. Jag vet inte eftersom jag inte vet alla förutsättningar ännu. Dessutom var vi tre mil i från varandra när det gällde lön. Men hon skulle ringa de som dom skulle skriva avtal med och ta reda på lite av det som jag ville ha svar på. Jag fick lova att inte försvinna under tiden hehehe, förhandlingsläge. Ja. Men som sagt. Jag vet inte. Jag vet inte mycket alls faktiskt.
Nu ska jag åka hem. Så mycket vet jag. Jag ska till Enköping i morgon och ha en av tre dagars kompetensinventering via TRR. Så där sugen. Men det är det jag vet och det är ju alltid något.
Puss och kram så länge!
För jag vet inte. Jag vet inte vad jag inte vet och jag vet inte vad jag inte ska förvänta mig eller vad jag ska förvänta mig. Jag vet inte vad och om jag kan hoppas på något.
Jag vet inte om jag vill ha jobb där. Eller någonstans för den delen.
Ja du hör ju..
I somras på min semester så fick jag magsår. Deckad i ett par dagar. Oförmögen att gå, sitta eller ligga. Det gick över men jag har kännt av det hela tiden sen dess.
I förrgår fick jag ont igen. Sprang (eller det är mer ett hasande eftersom jag inte kan sätta ner foten i golvet med ett vanligt steg) ut i köket och hittade omeprazol 20 mg. Sköljde ner två samma sekund. Samma dos igår och samma blir det idag. Jag känner av det och har ont i magen, men något anfall lyckades jag stoppa på tröskeln. Jag blir så himla trött av den magsmärtan. Får liksom mjölksyra i armarna, axlarna och bröstmuskeln. Tror man spänner sig så in i helvete.
Åter till interjun. Hon är iaf säker på att hon vill ha dit mig. Jag vet inte eftersom jag inte vet alla förutsättningar ännu. Dessutom var vi tre mil i från varandra när det gällde lön. Men hon skulle ringa de som dom skulle skriva avtal med och ta reda på lite av det som jag ville ha svar på. Jag fick lova att inte försvinna under tiden hehehe, förhandlingsläge. Ja. Men som sagt. Jag vet inte. Jag vet inte mycket alls faktiskt.
Nu ska jag åka hem. Så mycket vet jag. Jag ska till Enköping i morgon och ha en av tre dagars kompetensinventering via TRR. Så där sugen. Men det är det jag vet och det är ju alltid något.
Puss och kram så länge!
Touretts och Karma går inte hand i hand..
Heeeeeeeeej (i sann nedstämd Ross från vänner anda)
Jag har verkligen inte mycket att säga eller så. Mer än att jag ska på intervju på måndag. Jippiiii! Lite intresse någonstans ifrån. Fyfan vad fattig man är på uppmärksamhet. Från arbetsmarknaden alltså. Det är mycket tankar och förhoppningar som kretsar just nu. Jag försöker att inte tänka så mycket innan jag vet förutsättningarna från Lernia, men jag kan inte riktigt låta bli att drömma lite...
So i keep on dreaming och försöker fungera. Helar mitt magsår (med tankekraft) (för jag vill inte gå till doktorn) som gör sig påmint hela tiden. Sömnproblemen försöker jag förneka så gott det går och sockerberoendet likaså.
Shit va tragiskt.
Men nu är det snart måndag och kanske får jag svar på en del av mina frågor, eller så vet jag efter det mötet vilken väg jag ska ta. Lite spännande är det allt och jag är helt tillfreds med att jag inte ska vara kvar här efter den sista september. Det känns skönt och det ska bli spännande att följa utvecklingen på avstånd. För det är inte så att jag går och flinar för mig själv och känner lite skadeglädje för de som kommer att vara kvar. Nej nej nej, för fan. För om det är som en del säger att "det är karma Sussie", shit, då måste det betyda att jag varit dum och betett mig jävligt illa tidigare. Så nu kommer jag på mig själv att avbryta mitt i en mening när jag sitter i bilen och skriker något illa om någon som kör illa, går fult, är jätte tjock och äter en bulle samtidigt som de power walkar osv. Det lät så här i går: "Oj då, hon behöver inte äta så mycket mat mer i sitt liv. Ever. SLÄNG BULLJÄVELN OCH BÖRJA RÖR PÅ DIG FÖR FAN"
-
-
-
-
-
"Förlåt, det var elakt av mig och hon förtjänade inte det. Förlåt!!!"
I morse lät det så här: "Men hur fan kör du egentligen ditt eländiga hel......... Förlåt!!"
Se, så jag bättrar mig och jag tänker mig för. Men faktum är ju att jag sitter själv eller med Stephanie eller William i bilen och de jag förolämpar hör inte mig. Men jag är så sjukt rädd för den här karmagrejjen nu att jag inte vågar ens tänka nedlåtande tankar om människor längre.
Men ska sanningen fram så har jag lite touretts när det gäller just det här. Men nu måste jag försöka tänka om lite. Inte säga allt jag vill om andra och som steg två sluta tänka också.
Gud vad tråkig jag kommer att bli. Vad ska jag och Maria prata om när vi ses?
Men om det är karma så kanske jag kommer att få välgång. Det kanske det är värt. Eller ska man fortsätta vara sig själv och skapa sin egen välgång..... Tåls att tänka på lite....
Jag har verkligen inte mycket att säga eller så. Mer än att jag ska på intervju på måndag. Jippiiii! Lite intresse någonstans ifrån. Fyfan vad fattig man är på uppmärksamhet. Från arbetsmarknaden alltså. Det är mycket tankar och förhoppningar som kretsar just nu. Jag försöker att inte tänka så mycket innan jag vet förutsättningarna från Lernia, men jag kan inte riktigt låta bli att drömma lite...
So i keep on dreaming och försöker fungera. Helar mitt magsår (med tankekraft) (för jag vill inte gå till doktorn) som gör sig påmint hela tiden. Sömnproblemen försöker jag förneka så gott det går och sockerberoendet likaså.
Shit va tragiskt.
Men nu är det snart måndag och kanske får jag svar på en del av mina frågor, eller så vet jag efter det mötet vilken väg jag ska ta. Lite spännande är det allt och jag är helt tillfreds med att jag inte ska vara kvar här efter den sista september. Det känns skönt och det ska bli spännande att följa utvecklingen på avstånd. För det är inte så att jag går och flinar för mig själv och känner lite skadeglädje för de som kommer att vara kvar. Nej nej nej, för fan. För om det är som en del säger att "det är karma Sussie", shit, då måste det betyda att jag varit dum och betett mig jävligt illa tidigare. Så nu kommer jag på mig själv att avbryta mitt i en mening när jag sitter i bilen och skriker något illa om någon som kör illa, går fult, är jätte tjock och äter en bulle samtidigt som de power walkar osv. Det lät så här i går: "Oj då, hon behöver inte äta så mycket mat mer i sitt liv. Ever. SLÄNG BULLJÄVELN OCH BÖRJA RÖR PÅ DIG FÖR FAN"
-
-
-
-
-
"Förlåt, det var elakt av mig och hon förtjänade inte det. Förlåt!!!"
I morse lät det så här: "Men hur fan kör du egentligen ditt eländiga hel......... Förlåt!!"
Se, så jag bättrar mig och jag tänker mig för. Men faktum är ju att jag sitter själv eller med Stephanie eller William i bilen och de jag förolämpar hör inte mig. Men jag är så sjukt rädd för den här karmagrejjen nu att jag inte vågar ens tänka nedlåtande tankar om människor längre.
Men ska sanningen fram så har jag lite touretts när det gäller just det här. Men nu måste jag försöka tänka om lite. Inte säga allt jag vill om andra och som steg två sluta tänka också.
Gud vad tråkig jag kommer att bli. Vad ska jag och Maria prata om när vi ses?
Men om det är karma så kanske jag kommer att få välgång. Det kanske det är värt. Eller ska man fortsätta vara sig själv och skapa sin egen välgång..... Tåls att tänka på lite....
Jag vill också..
Jag vill också vara eftertraktad.
Den man ringer till när man hör att jag kommer att vara tillgänglig efter sista september. Jag vill ha mycket kontakter i olika brancher och kunna få vara i ett läge där jag kan välja och vraka lite. Den tjejjen som klär sig för ett viktigt möte och kommer dit med take away kaffet i ena handen och dataväskan i andra handen. Självklart jätteförberedd men ändå på håret i tid.
Jag vill vara den med lite flow i tillvaron, känna att även jag kan få åka på en räkmacka någongång. Bara lite. Jag vill bli medbjuden på AWpåbåt en fredageftermiddag eller en weekend i Sandhamn. Bara så där. Bara för att jag har en viktig funktion för många människor. Och bara för att jag befinner mig i ett läge där jag har lyxen att kunna säga att det handlar om att ge och ta.
Kunna beställa diverse renoveringar utan att behöva tänka så mycket på vad det kommer att kosta (inom rimliga gränser naturligtvis), tjitttjatta med utförare och komma överens. Kunna ligga på natten och tänka på hur det kommer att se ut när det är klart.
Alla viktiga mail som jag vill skicka till betydande personer i näringslivet. Alla avtal och vill skriva och tjänster jag vill kunna lova.ag vill att min kreativitet ska kunna frodas i en fin strandstuga som vetter ut mot öppet hav, bara för att sedan åka hem och kunna förvandla det till verklighet. Jag vill kunna känna att jag har rätt att ta semester. För jag har ett jobb att ta semester från.
Jag vill kunna vara en glad fru, stöttande mamma och en bra vän. Jag vill att man ska kunna känna att man kan vända sig till mig i olika situationer. Kanske har jag mandat att kunna hjälpa andra som inte har ett arbete eller som riskerar att bli av med sitt. Jag vill kunna inge lugn och trygghet. Stabiliteten ska finnas som ett naturligt fundament i min personlighet. Jag vill att alla ska känna och se det.
Jag är inte där. Jag vet inte hur man tar sig dit. Inte ens en bit på väg. Vad ska jag göra för att komma på banan? Varför har jag en känsla av att ödet vill att jag ska känna på.... något. Jag kan inte få ut vad nyttan är att gå igenom allt detta nu. Kommer jag att komma ut starkare, bättre som medarbetare, värdesätta min tillvaro på ett bättre sätt om jag går igenom ett litet helvete nu?
Betyder det isåfall att jag är svag nu, inte så bra på att jobba eller samarbeta och tar min existens för given? Jag skulle vilja säga nej på alla de punkter, med samtidigt så är man uppfödd med att "allt händer av en anledning" och att "ödet är färdigskrivet redan".
Kanske är jag naiv när jag vill lägga ansvaret i ödets händer, samtidigt vet jag inte om det skulle förändra något om jag tog på mig ansvaret själv.
Snart börjar jag jobba igen. Det kommer att vara en tuff höst. Men det gör ingen skillnad mot våren och sommaren. Jag vet att jag kommer att minnas 2012 som ett år som jag inte vill uppleva igen. Kanske om jag letar lite så kommer jag komma ur allt med lite andra perspektiv på hur skört allt är. Vill bara avsluta med att jag egentligen inte är en ytlig person, men det skulle vara så skönt att få lyxen att få se på tillvaron på ett ytligt sätt. Så ibland låtsas jag...
Heej!
Går in och tittar ibland och det är ett par som kikar in då och då trots att jag inte skriver. Det gör mig lite varm i hjärtat.
Jag mår ok. Lite varannandag mood sådär. Ibland är jag jättenere och dagen efter är det ok. Men aldrig mer än ok. Det ska bli så skönt att få känna sig riktigt glad igen. För det kommer, jag vet det. Hur detta än slutar så kommer jag att få känna mig riktigt glad igen. Längtar!
I lördags fick jag ett sms av en vän som ville att jag skulle följa med till Gripsholms värdshus. Det var på eftermiddagen och jag hade en dålig dag. Vi satt dessutom och väntade på att Emma skulle komma hem från Furuvik där hon varit med farfar ett par dagar. Jag svarde att jag inte hade lust. Senare på kvällen, närmare vid 22 tiden så kom det ett nytt sms. Budskapet var ungefär vi åker från tälje nu, är framme hos dig snart.
Hade jätteroligt. Helt spontant så där. Sånt brukar oftast bli roligt.
Idag ska jag åka med M till Åland. Också ett skönt avbrott. Mer om det senare!
Nu ska jag äta lite frulle och packa i ordning så jag kan ta vara på dagen innan bussen går.
Sköt om dig nu vännen!
Blankt
Jag veeet. Jag har ingen lust att skriva ens. Då är det illa vill jag lova. Lust att skriva har jag alltid haft och jag har alltid kunna rapa ur mig både det ena och det andra. Men den sista tiden har jag inte haft lust.
Inte kan jag logga in på blogg.se via telefonen heller så jag kan lägga över bilder därifrån. Känns som att det är dags att flytta på plattformen jag skriver på. Eller fortsätta skriva och bara spara i en mapp i datorn. Det strular sällan. Men om jag nu ska flytta skiten, vilken det lutar åt... i don't know how!! Do you?
Midsommarafton kunde iaf inte blivit bättre. Vi hade fint väder och alla var glada och goa. William var febrig men jag kunde inte hålla mig, för senare på kvällen så åkte jag hem och hämtade honom. Han fick iaf vara med de sista timmarna. Tror vi kom hem vid tvåtiden på natten. Alla var vakna och på bra humör. Lyckat!
Ja du, jobbfronten då? Jo men tackar som frågar. Det står still. Alltså jag menar still.
Satt och pratade med en arbetskollega idag. Nä men han verkade inte så orolig för att det inte skulle ordna sig. Varför undrar jag? "Han kanske inte är den personen som oroar sig i onödan". Nähä!! Jag gör det då menar du?
Nä, jag ska snart ha semester ett par veckor. Det ska bli sååå skönt. Efter semestern hoppas jag allt kickar igång med jobb och annat. Jag håller ut till det.
Lägger bloggen på hyllan ett tag. Jag har bara elände att skriva, för det är så det känns nu. Jag vill inte tynga dig med en massa elände, det blir man matad med överallt ifrån ändå.
Jag återkommer när jag mår bättre och när jag har lite medvind istället (hoppas snart).
Du, ta hand om dig så länge. och du Maria, vi ses ju snart :)
Puss och kram!
I'm back again!
Jaha, nu ser layouten annorlunda ut här, hoppas det ser ut som vanligt när man läser.
Nu är jag på bättringsvägen iaf. Blev riktigt risig där ett tag. Fick ju penicillin på måndag. På natten mot tisdagen så fick jag en massa feber och låg helt utslagen hela tisdagen och igår. Men idag mår jag bättre igen. Inte helt ok men mycket bättre.
Jag har varit och handlat det sista inför i morgon och har redan börjat förbereda vissa saker. En del grejjer ska liksom marineras så länge det går, så över natten blir perfekt.
Jag ska ta med mig marinerad färkpotatishalvor som man spritsar en dutt creme fraiche på och en dutt rom på toppen. Ska också ta med mig små lax spett i en viss sås som serveras i små snapsglas. Sen kommer jag att göra en iskall rabarbersoppa som serveras med flädergrädde, även den kommer i glas.
Alla skulle ta med sig lite av det man tycker är gott så blir det ett dignande bord när alla kommit. Mina rätter blev dock beställda. Jag tog med mig dessa en midsommar för ett par år sen. Så det blev inte mycket valmöjlgheter för mig, men då slapp jag ju det momentet iaf :)
(Jag försökte lägga in ett par bilder här på ovan nämnda rätter, men det verkar inte funka..)
Nä, nu ska jag göra mig en hårdmacka med Sture på :) och gå ut i solen en stund.
Puss påre så länge!
Joråsåatteeee...
... och så kör vi en liten penicillinkur på den då! Ja a då..
Detgårbranukompis!
Detgårbranukompis!
Det där om att inte kunna sova..
Så blev det. Igår när jag vaknade och gick på toa, så kände jag på lukten.. Urinvägsinfektion. Igen.
Det har känts ganska under kontroll under gårdagen och större delen idag. Framåt kvällen så tilltog känslan aningen och jag förstod att jag skulle bli tvungen att ringa läkaren i måndagsmorgon. Så långt allt ok.
Vi satt och tittade på en film och jag satt och messade med William som var ute och svirade. Gick en sväng på toa och de sista dropparna som gör såå jävla ont var rödfärgade. Ok, jag kommer inte kunna sova inatt. Det är inte ens någon ide att försöka.
Så nu sitter jag här med en brinnande och trängande känsla där man inte vill ha en brinnande och trängande känsla. Här kommer jag att sitta, varvat med toalettstolen med ansiktet vridet i smärtor. Fan!
Och så finns det en del som har urinvägsinfektion utan att ens veta om att dom har det. Hur är det ens möjligt?
Jag vet att jag misskötte en infektion för många år sen och då gick det upp i njurarna. Minns att jag halv medvetslös blev inburen i bilen och ivägkörd till akuten.
Efter det kan jag inte göra annat än att kontakta läkaren så fort jag får känning. Men jag trodde att jag skulle kunna hålla det lite i schack med en jäkla massa vatten till i morgon i allafall, men det gick inte.
Så, vad ska jag göra nu då? Det går knappt att läsa en bok ens. Så himla svårt att koncentrera sig på något annat än den otäcka känslan..
Meckigt, fan!
Söndag
Godsöndag!
Jag sitter här alldeles allena. Det är så härligt när man smyger upp före alla andra och sitter med kaffet i tystnaden en stund.
Jag masade mig upp idag för att jag ska ner i gymet nu på morgonen. Jag kommer inte att hinna eller orka senare. Väntar lite gäster senare på dagen och jag har bakat en jordgubbstårta. Du vet, en sån med choklad och dajmbotten och jordgubbar, grädde i gelantin ovanpå.. Smakar himelskt! Superfräsh i smaken och precis så där somrig som man vill ha det nu. Blir uppskattad varje gång. Lite pysslig med alla moment som ska göras, men inte svårt alls!
Det regnar som attan idag, men det gör inte så mycket. Det är klart att jag även om jag ska vara inne mest hela tiden, hellre städar och så med alla dörrar öppna och fågensång och solstrålar utanför, men jag intalar mig själv att det inte gör något.
Så nu blir det gymet, sen ska jag städa lite. Inte någon avancerad städning, det har varit så många mottagningar här de sista veckorna, så jag behöver liksom bara röja upp som snabbast.
Visst ja, vi fick får vägghängda stol i fredags. Visst blev det fint?
Nä, nu är det någon som skriker på mig nere i gymet. Bäst att dra ner!
Kram på dig, tack för att du finns!
Jag sitter här alldeles allena. Det är så härligt när man smyger upp före alla andra och sitter med kaffet i tystnaden en stund.
Jag masade mig upp idag för att jag ska ner i gymet nu på morgonen. Jag kommer inte att hinna eller orka senare. Väntar lite gäster senare på dagen och jag har bakat en jordgubbstårta. Du vet, en sån med choklad och dajmbotten och jordgubbar, grädde i gelantin ovanpå.. Smakar himelskt! Superfräsh i smaken och precis så där somrig som man vill ha det nu. Blir uppskattad varje gång. Lite pysslig med alla moment som ska göras, men inte svårt alls!
Det regnar som attan idag, men det gör inte så mycket. Det är klart att jag även om jag ska vara inne mest hela tiden, hellre städar och så med alla dörrar öppna och fågensång och solstrålar utanför, men jag intalar mig själv att det inte gör något.
Så nu blir det gymet, sen ska jag städa lite. Inte någon avancerad städning, det har varit så många mottagningar här de sista veckorna, så jag behöver liksom bara röja upp som snabbast.
Visst ja, vi fick får vägghängda stol i fredags. Visst blev det fint?
Nä, nu är det någon som skriker på mig nere i gymet. Bäst att dra ner!
Kram på dig, tack för att du finns!
Site Vissit och Rix FM festival
Hej kära trogna du. Jag blir så glad när jag ser att det finns ett par som tittar in trots att jag själv inte varit inne på typ en vecka.
Så. vad händer? Tja, inte mycket. På jobbfronten händer inte ett jävla skit kan jag på ren svenska säga. Jag vet att det är sommar och de flesta lägger ner minimalt med arbete nu innan semestrarna, men det hjälper knappast mig. Hoppas det släpper snart.
Jag fick ett antal dokument som när jag skrev ut dom blev en bibba med underlag för en Site Vissit som jag ska gå på idag. Det är ett företag i Strängnäs där ISS ska lägga in anbud. Snabba puckar är det också!
I allafall. Dokumenten som damp ner i min e-mail låda i går har jag suttit och läst igenom i gårkväll och idag. Försökt tänka utifrån vad som skrivs, inte kommer fram. Vad behöver jag veta för att kunna utföra det som man kräver? Det är inte lätt och de gedigna dokumenten är skrivna på engelska. Du vet, typ företagsengelska. Så man måste ju tänka på flera sätt. Nu vet jag inte om Site Vissiten kommer att genomföras på engelska, men det är lite lättare när någon pratar (även om man inte har tillgång till google översätt då).
Ja ja, det är iaf det jag kommer att pyssla med idag. Läsa lite till, skriva och anteckna lite. Dra ner till hamnen och möta upp affärsenhetschefen och ta en strategilunch, sen bär det av mot företaget i fråga.
Lite spännande och se ut det slutar. Kanske har jag en liten chans här att eventuellt få tag i något nytt uppdrag. Jag lever väldigt mycket på hoppet dessa dagar. Vilket är ganska energikrävande. Dels för att man måste använda sin fantasi för att skapa ett hopp ens, och dels för att man allt som oftast måste hantera nederlagen..
Ikväll har jag iaf lovat Stepahnie att åka till Etuna för Rix FM festivalen om det inte regnar. Lite hoppas jag att det kommer att börja regna eftersom jag inte har någon större lust, men sen tänker jag att "va fan, lite uppoffringar kan jag göra, och det är ju inte så att det är någon som dött eller något annat tråkigt som städa ur någons lägenhet. Det är ju ändå konsert, glada människor och fest".
Det blir nog jätteroligt (intalar mig själv). Så.
Nu ska jag gå upp och sätta på mig lite ansikte, dricka lite mer kaffe och läsa lite till.
Hoppas att du mår bra fina du!
Kramaromhårt!
Så. vad händer? Tja, inte mycket. På jobbfronten händer inte ett jävla skit kan jag på ren svenska säga. Jag vet att det är sommar och de flesta lägger ner minimalt med arbete nu innan semestrarna, men det hjälper knappast mig. Hoppas det släpper snart.
Jag fick ett antal dokument som när jag skrev ut dom blev en bibba med underlag för en Site Vissit som jag ska gå på idag. Det är ett företag i Strängnäs där ISS ska lägga in anbud. Snabba puckar är det också!
I allafall. Dokumenten som damp ner i min e-mail låda i går har jag suttit och läst igenom i gårkväll och idag. Försökt tänka utifrån vad som skrivs, inte kommer fram. Vad behöver jag veta för att kunna utföra det som man kräver? Det är inte lätt och de gedigna dokumenten är skrivna på engelska. Du vet, typ företagsengelska. Så man måste ju tänka på flera sätt. Nu vet jag inte om Site Vissiten kommer att genomföras på engelska, men det är lite lättare när någon pratar (även om man inte har tillgång till google översätt då).
Ja ja, det är iaf det jag kommer att pyssla med idag. Läsa lite till, skriva och anteckna lite. Dra ner till hamnen och möta upp affärsenhetschefen och ta en strategilunch, sen bär det av mot företaget i fråga.
Lite spännande och se ut det slutar. Kanske har jag en liten chans här att eventuellt få tag i något nytt uppdrag. Jag lever väldigt mycket på hoppet dessa dagar. Vilket är ganska energikrävande. Dels för att man måste använda sin fantasi för att skapa ett hopp ens, och dels för att man allt som oftast måste hantera nederlagen..
Ikväll har jag iaf lovat Stepahnie att åka till Etuna för Rix FM festivalen om det inte regnar. Lite hoppas jag att det kommer att börja regna eftersom jag inte har någon större lust, men sen tänker jag att "va fan, lite uppoffringar kan jag göra, och det är ju inte så att det är någon som dött eller något annat tråkigt som städa ur någons lägenhet. Det är ju ändå konsert, glada människor och fest".
Det blir nog jätteroligt (intalar mig själv). Så.
Nu ska jag gå upp och sätta på mig lite ansikte, dricka lite mer kaffe och läsa lite till.
Hoppas att du mår bra fina du!
Kramaromhårt!
Nobben
Igår och idag har jag fått nej tack på två av mina sökta jobb. Dörren i ansiktet ba!
Är man inte tillräckligt sympatisk, kunnig i området, tillräcklig erfarenhet, tror jag för mycket om mig själv, är jag dålig? Vad är det för fel? Jag får ju inte ens komma på en intervju!
Jag vill gärna tro att dörrarna stängs i ansiktet för en anledning. Att det kommer något mycket bättre. Men det känns tungt. Mycket tungt.
Idag flyttade vi från våra gamla lokaler på jobbet till nya i centrum. Fin fina lokaler och alldeles onödigt stora rum. Men det är ju högst tillfälligt. Men så här över sommaren gör det ju inget. Nära till kjorren och glassdisken :)
I morgon är det skolavslutning och student för barnen. Allt på samma dag. Det blir te å gasa mellan Strängnäs och Öknaskolan. Vi ska vara på Ökna kl elva och utspringet är kl ett. Kul!
Måste nog skynda mig härifrån nu. Har ju en del att stå i inför lördagen när vi ska ha stundentmottagningen! Liiiite som måste inhandlas osv. Blir ingen stor affär. Det är ju samma liga som samlas när någon fyller år ungefär. Men det är lite specellt när det är min dotter är huvudpersonen som dessutom har tagit studenten!
Hon går ut på fredag och på måndagen därpå kommer hon att börja arbeta hos oss. Genom ISS på AZ. Helt otroligt stort och hon är ju överlycklig för att ha fått ett sommarjobb (det är alla i familjen ska tilläggas).
Nu ska jag bara slå söder skrivaren som inte vill funka efter flytten, sen ska jag dra hem.
Tack för att du står ut med mitt gnäll!
Är man inte tillräckligt sympatisk, kunnig i området, tillräcklig erfarenhet, tror jag för mycket om mig själv, är jag dålig? Vad är det för fel? Jag får ju inte ens komma på en intervju!
Jag vill gärna tro att dörrarna stängs i ansiktet för en anledning. Att det kommer något mycket bättre. Men det känns tungt. Mycket tungt.
Idag flyttade vi från våra gamla lokaler på jobbet till nya i centrum. Fin fina lokaler och alldeles onödigt stora rum. Men det är ju högst tillfälligt. Men så här över sommaren gör det ju inget. Nära till kjorren och glassdisken :)
I morgon är det skolavslutning och student för barnen. Allt på samma dag. Det blir te å gasa mellan Strängnäs och Öknaskolan. Vi ska vara på Ökna kl elva och utspringet är kl ett. Kul!
Måste nog skynda mig härifrån nu. Har ju en del att stå i inför lördagen när vi ska ha stundentmottagningen! Liiiite som måste inhandlas osv. Blir ingen stor affär. Det är ju samma liga som samlas när någon fyller år ungefär. Men det är lite specellt när det är min dotter är huvudpersonen som dessutom har tagit studenten!
Hon går ut på fredag och på måndagen därpå kommer hon att börja arbeta hos oss. Genom ISS på AZ. Helt otroligt stort och hon är ju överlycklig för att ha fått ett sommarjobb (det är alla i familjen ska tilläggas).
Nu ska jag bara slå söder skrivaren som inte vill funka efter flytten, sen ska jag dra hem.
Tack för att du står ut med mitt gnäll!
Utgång och blöt PW
Hej och god måndag!
Jag tänker inte gnälla på vädret som typ hela svenska befolkningen gör just nu. Jag har viktigare saker att gnälla om ;), men det är klart att livet känns lite lättare när det är varmt och soligt...
I helgen var jag ute med en vän. Rich besöktes och det regnade på tvären både på dit och hemvägen. Men det gjorde inget. Däremot var det väl den värsta dagen i värlsdhistorien att gå ut på. Både typ lönehelg och maratonhelg. Det var så attans mycket folk ute att man inte ens kunde titta på folk. För dom stod på en. Jesus!
Igår trotsade jag iaf vädret och drog ut på en välbehövlig PW. Det fina med hela promen var att jag duschade samtidigt. Det var förbi regn. Det var skyfall! Och längst med stora delar av vattenkanten satt det hängivna fiskare, det var tydligen någon tävling. Dom tittade surt på mig när jag kom med dunkande steg på bryggan. På vissa andra ställen fick jag ducka, annars hade jag fått ett metspö i roten. Jag tyckte att dom var i vägen för mig på min vanliga promenadrunda. Men jag såg att dom tyckte att jag kom jävligt olägligt på deras tävligsdag.
Det blir inte många knop utförda ur ett kattperspektiv när det regnar och blåser ute. En tänd brasa i vardagsrummet och dom såg inte ut att lida jättemycket. Men rastlösheten hägrar ändå..
Jag var tvungen att arbeta lite igår också. Vi har haft utfallsgenomgång på morgonen idag. När det är så att det faller in på måndag morgon så kan man antingen görat på fredag eftermiddag innan man går hem, men oftast så är alla siffrorna inte inne då. Då får det lämnas till söndagen. Och jag glömde min dator på kontoret i fredags, varpå jag var tvungen att åka in till Södertälje på dagen igår för att hämta den först. Surt, men det var ok.
Men, jag överlevde denna månad också :)
Nu är det frulletajm.
Kram på dig!
Jag tänker inte gnälla på vädret som typ hela svenska befolkningen gör just nu. Jag har viktigare saker att gnälla om ;), men det är klart att livet känns lite lättare när det är varmt och soligt...
I helgen var jag ute med en vän. Rich besöktes och det regnade på tvären både på dit och hemvägen. Men det gjorde inget. Däremot var det väl den värsta dagen i värlsdhistorien att gå ut på. Både typ lönehelg och maratonhelg. Det var så attans mycket folk ute att man inte ens kunde titta på folk. För dom stod på en. Jesus!
Igår trotsade jag iaf vädret och drog ut på en välbehövlig PW. Det fina med hela promen var att jag duschade samtidigt. Det var förbi regn. Det var skyfall! Och längst med stora delar av vattenkanten satt det hängivna fiskare, det var tydligen någon tävling. Dom tittade surt på mig när jag kom med dunkande steg på bryggan. På vissa andra ställen fick jag ducka, annars hade jag fått ett metspö i roten. Jag tyckte att dom var i vägen för mig på min vanliga promenadrunda. Men jag såg att dom tyckte att jag kom jävligt olägligt på deras tävligsdag.
Det blir inte många knop utförda ur ett kattperspektiv när det regnar och blåser ute. En tänd brasa i vardagsrummet och dom såg inte ut att lida jättemycket. Men rastlösheten hägrar ändå..
Jag var tvungen att arbeta lite igår också. Vi har haft utfallsgenomgång på morgonen idag. När det är så att det faller in på måndag morgon så kan man antingen görat på fredag eftermiddag innan man går hem, men oftast så är alla siffrorna inte inne då. Då får det lämnas till söndagen. Och jag glömde min dator på kontoret i fredags, varpå jag var tvungen att åka in till Södertälje på dagen igår för att hämta den först. Surt, men det var ok.
Men, jag överlevde denna månad också :)
Nu är det frulletajm.
Kram på dig!
Rödöga
Det är inte läge att bryta ihop nu. Ändå har jag svårt att hålla tårarna tillbaka. Nu ska jag åka ner och luncha med kollegor. Skyller mina röda ögon på pollen och nackont.
Bjussar på en cool bild! En ung Dexter i jaktposition :)
Bjussar på en cool bild! En ung Dexter i jaktposition :)
Träning och jobbsökeri
Det går så tröööögt på jobbfronten. Jag blir så frustrerad. Man söker och är om sig och kring sig, men man hör knappt ett ljud. Jävligt märkligt måste jag säga. Och jävligt jobbigt.
Annars har jag dragits med en träningsvärk som inte är av denna värld. Eller jag har upplevt den förr. Nästan varje gång jag kör ben. Jag får så jäklar ont i benen när jag kör. Alltså, det är svimmvarning när jag ser en trappa eller en liten nedförsbacke. Det börjar avta, det allra värsta nu. Dag tre och nu har jag så där ganska skönt ont. Du vet så där så man inte riktigt kan låta bli att klämma på låren. Det är sköntont.
Gick ner i förrgår igen och körde lite bröst och axlar. Just bröst får jag också ont i. Som fan, men det är ändå en sköntont känsla även när jag har som ondast. Men benen... jesus. Jag ser roligt ut när jag går. Jag bjuder på det.
Sover gör jag dock som en kratta fortfarande. Jag tvivlar på att det handlar om sängen. Även om den säkert bidrar. Men jag skiter i det nu. Nu börjar jag träna igen. Jag kan inte vänta på bättre tider. Herregud, som det känns nu så får jag ju vänta tills fan kommer och avlöser mig.
Jag sprang ifrån min dator i morse. Så jag gjorde det jag skulle på förmiddagen, dvs var en sväng till liljeholmen bland annat. Sen åkte jag genom ösregn hem för att ta mig an ett möte via telefon och uppkopplad på datorn.
Så nu sitter jag ju då hemma. Jag ska dra ner och träna innan jag hämtar Emma. Snabbduscha och sen handla. Johan kan man ju inte lita på idag. Han är iväg på konferens till i morrn :)
Hej å hå. Bara å köra!
Hoppas iallafall att du har ett jobb, en harmonisk tillvaro och känner dig tillfreds.
Kram
Annars har jag dragits med en träningsvärk som inte är av denna värld. Eller jag har upplevt den förr. Nästan varje gång jag kör ben. Jag får så jäklar ont i benen när jag kör. Alltså, det är svimmvarning när jag ser en trappa eller en liten nedförsbacke. Det börjar avta, det allra värsta nu. Dag tre och nu har jag så där ganska skönt ont. Du vet så där så man inte riktigt kan låta bli att klämma på låren. Det är sköntont.
Gick ner i förrgår igen och körde lite bröst och axlar. Just bröst får jag också ont i. Som fan, men det är ändå en sköntont känsla även när jag har som ondast. Men benen... jesus. Jag ser roligt ut när jag går. Jag bjuder på det.
Sover gör jag dock som en kratta fortfarande. Jag tvivlar på att det handlar om sängen. Även om den säkert bidrar. Men jag skiter i det nu. Nu börjar jag träna igen. Jag kan inte vänta på bättre tider. Herregud, som det känns nu så får jag ju vänta tills fan kommer och avlöser mig.
Jag sprang ifrån min dator i morse. Så jag gjorde det jag skulle på förmiddagen, dvs var en sväng till liljeholmen bland annat. Sen åkte jag genom ösregn hem för att ta mig an ett möte via telefon och uppkopplad på datorn.
Så nu sitter jag ju då hemma. Jag ska dra ner och träna innan jag hämtar Emma. Snabbduscha och sen handla. Johan kan man ju inte lita på idag. Han är iväg på konferens till i morrn :)
Hej å hå. Bara å köra!
Hoppas iallafall att du har ett jobb, en harmonisk tillvaro och känner dig tillfreds.
Kram
Pubrunda och begravning
Godmåndag!
Har du det underbart? Jag har det under de omständigheterna som är.
I torsdags var vi ute med jobbet i sthlm. Vi satt på Medborgarplatsen och Snaps ett par timmar först. Ett antal glas rosé blev det på en soldränkt uteservering. Trevligt. Sen gick vi vidare upp på Götgatan och åt middag. Not så good. Men lite vin och en Irish Coffie senare så lulla vi vidare neråt och slank in på en pub lite längre bort. Där ville jag bara ha vatten, men fick en cider i handen. Och vatten så klart.
Strax innan tolv skulle vi vara klara tydligen. Men jag ville inte det. Stannade utanför på gatan med en kollega från Mölndal som också ville fortsätta. Äh, efter mycket om och men så sprang jag ikapp de andra och skulle åka hem. Stod på perrongen och kände att jag ville vara kvar. Så jag sa hej då till alla och lämnade stationsbyggnaden. Strax utanför så grep verkligheten tag i mig och jag kom på att jag hade förpliktelser på förmiddagen dagen efter. Så jag gick tillbaka och åkte hem med de andra. Vuxenpoäng till mig :)
Dagen efter kl halv elva satt jag och Johan i ett kapell och tog ett sista farväl av Johans farfar. Det var en fin och värdig ceremoni, underbart väder och underbara landgångar på Ulfhälls herrgård efteråt. Och jag är så in i märgen nöjd med att jag åkte hem då jag åkte hem. Det hade blivit en jävla plåga annars, som jag inte hade kunnat skylla på någon annan än mig själv.
Senare på kvällen gick jag ner till vänner och drack ett par glas rosé. Igen. och lördagen spenderades med vänner, middag och... ja just det. Vin. Eeeeh, ska jag bli osäker eller orolig kanske. Hur som helst. Det var inte en stöddig Sussie som åkte och var mysig hos mamma i går vill jag lova.
Annars var dagen igår väldigt fin. I Trosa som ligger så nära havet så blåste det lite kallt, men det var soligt och fint. Stephanie kom och mötte upp mig där. Jag fick en fint kort med ord i som gjorde mig tårögt och en god choklad.
Nu min fina vän ska jag gå och fika. Ha det göööött!
Kram
Har du det underbart? Jag har det under de omständigheterna som är.
I torsdags var vi ute med jobbet i sthlm. Vi satt på Medborgarplatsen och Snaps ett par timmar först. Ett antal glas rosé blev det på en soldränkt uteservering. Trevligt. Sen gick vi vidare upp på Götgatan och åt middag. Not så good. Men lite vin och en Irish Coffie senare så lulla vi vidare neråt och slank in på en pub lite längre bort. Där ville jag bara ha vatten, men fick en cider i handen. Och vatten så klart.
Strax innan tolv skulle vi vara klara tydligen. Men jag ville inte det. Stannade utanför på gatan med en kollega från Mölndal som också ville fortsätta. Äh, efter mycket om och men så sprang jag ikapp de andra och skulle åka hem. Stod på perrongen och kände att jag ville vara kvar. Så jag sa hej då till alla och lämnade stationsbyggnaden. Strax utanför så grep verkligheten tag i mig och jag kom på att jag hade förpliktelser på förmiddagen dagen efter. Så jag gick tillbaka och åkte hem med de andra. Vuxenpoäng till mig :)
Dagen efter kl halv elva satt jag och Johan i ett kapell och tog ett sista farväl av Johans farfar. Det var en fin och värdig ceremoni, underbart väder och underbara landgångar på Ulfhälls herrgård efteråt. Och jag är så in i märgen nöjd med att jag åkte hem då jag åkte hem. Det hade blivit en jävla plåga annars, som jag inte hade kunnat skylla på någon annan än mig själv.
Senare på kvällen gick jag ner till vänner och drack ett par glas rosé. Igen. och lördagen spenderades med vänner, middag och... ja just det. Vin. Eeeeh, ska jag bli osäker eller orolig kanske. Hur som helst. Det var inte en stöddig Sussie som åkte och var mysig hos mamma i går vill jag lova.
Annars var dagen igår väldigt fin. I Trosa som ligger så nära havet så blåste det lite kallt, men det var soligt och fint. Stephanie kom och mötte upp mig där. Jag fick en fint kort med ord i som gjorde mig tårögt och en god choklad.
Nu min fina vän ska jag gå och fika. Ha det göööött!
Kram
I know i´m gonna die, so my revenge is livin well
Hej vännen!
Sitter och väntar in lite tid. Tar en kopp kaffe och ska snart sätta mig i bilen och styra kosan mot Eskilstuna. TRR ska få dit Poolia som ska presetera sig och sen avslutas det med speedintervju. Sen bär det iväg mot Tälje och kontoret igen.
Varje dag läser jag härliga K´s blogg. Jag slås och inspireras av den enkelhet han ser sin tillvaro med. Han njuter av fågelkvitter och sätter guldkant på sin vardag med träning och hälosamt leverne. För att han väljer att ha det så.
Idag skriver han om val och sin egna påverkan till hur varje dag blir och hur man mår. Och jag kan ju inte annat än säga det: han har ju så brutalt rätt. Jag väljer själv om jag vill vältra mig i olycka och mörker.
Så nu bestämmer jag mig för att bara se det ljusa med min tillvaro. Allt händer av en anledning och jag måste samla lite Karmapoäng, så jag ska se till att göra det bästa av mina dagar.
Jag tar mina fötter och styr mot en ljus framtid!
Först lite frulle
Och sen måste jag jaga ut kattf*n som envisas med att komma in med sin äckliga fångst
Livet på en pinne! Ciao amigos!
Sitter och väntar in lite tid. Tar en kopp kaffe och ska snart sätta mig i bilen och styra kosan mot Eskilstuna. TRR ska få dit Poolia som ska presetera sig och sen avslutas det med speedintervju. Sen bär det iväg mot Tälje och kontoret igen.
Varje dag läser jag härliga K´s blogg. Jag slås och inspireras av den enkelhet han ser sin tillvaro med. Han njuter av fågelkvitter och sätter guldkant på sin vardag med träning och hälosamt leverne. För att han väljer att ha det så.
Idag skriver han om val och sin egna påverkan till hur varje dag blir och hur man mår. Och jag kan ju inte annat än säga det: han har ju så brutalt rätt. Jag väljer själv om jag vill vältra mig i olycka och mörker.
Så nu bestämmer jag mig för att bara se det ljusa med min tillvaro. Allt händer av en anledning och jag måste samla lite Karmapoäng, så jag ska se till att göra det bästa av mina dagar.
Jag tar mina fötter och styr mot en ljus framtid!
Först lite frulle
Och sen måste jag jaga ut kattf*n som envisas med att komma in med sin äckliga fångst
Livet på en pinne! Ciao amigos!
Det där om att snubbla på mållinjen, sängköp och tatueringar
Hej finaste!
Hoppas att du haft en skön helg. Det har ju varit rena sommarvärmen! Gud så skönt för frysna själar :)
Jag har haft en fin helg. Kort dock, men fin.
För någon vecka sedan mailade jag till Regionchef samt HR ansvarig för ISS städtjänster i Mälardalen. Jag bara informerade om att vårt kontrakt löpte ut. Skickade med mitt CV. Fick svar med en fråga om jag hade körkort. Jag svarade att jag hade det. Det var allt.
I fredags när jag satt och körde hem på motorvägen så hade jag fått mail. Öppnade det och såg att HR tjejen hade skrivit. Hon berättade att den Distrikcheftjänst som hon hade tänkt erbjuda mig inte längre var tillgänglig. Den som tackat nej hade ändrat sig. Hon bad om ursäkt för att hon inlett mig i förhoppningar! Vafan! Jag var lyckligt ovetande fram till då.
Synd. Det var en god tanke dock och jag blev smickrad, men smicker skjuter ingen hare liksom. Så nu står jag här igen. Snubblade på en mållinje jag inte ens visste att jag var nära. Känns lite surt, men det var väl inte meningen.
I går var vi på Kunsängen och beställde vår säng. Johan vill ju ha en hård säng. Alltså en hård hård säng. Så han beställde den hårdaste säng av deras hårdaste modell. Jag beställde den mjukaste av den hårdaste. Men en tjock memoryfoam bäddmadrass till. Det tror jag blir bra. Kommer i början på Juni. Jag längtar. Och eftersom dem hade 25% rabatt på alla påslakan osv så köpte jag två set dyra påslakan. Kostade typ över tusen spänn efter att rabatten drogs. Vitt med grå text och fjärilar på. Supermjukt och superfina. Och appropå fjärilar...
Jag var nere hos Mika idag och tatuerade mig. Min stackars fot fick sig en omgång. Kommer aldrig att tatuera på foten idag. Satan vad det kändes! När jag kom ut därifrån och träffade på Mikas bättre hälft så sa hon "Ja, jag har hört att det ska göra skitont på foten, men jag ville inte förbereda dig på det". Men nu är det gjort och det blev fint. Kanske lite större än vad jag tänkt från början, men som Mika sa "alltså finns det ens så små fjärilar", och svaret på det är ju egentligen Ja, det finns det men det är lätt att det blir plottrigt om dom är för små. Så nu ska jag göra likadana i svanken nästa gång. Så det finns något i allt klotter som kanske känns som en röd tråd. Antingen på sidan om den jag har där, eller ovanför. Eller kanske rent av både och. Men det får dröja ett tag nu.
Min snygga fot, men titta inte på den, utan fokusera på de fina fjärilarna. Jag valde att göra de svartvita. Jag vill egentligen inte ha så mycket färg. Den andra är ju väldigt färgglad, men det var ju bara för att täcka den gamla. Så dessa får vara svartvita. Om jag ändrar mig kan jag alltid lägga i lite färg.
Den fjäril som är mest detaljer på är ju den längs ner. Det var självklart där det gjorde ondast också. Han skulle egentligen gjort en lite mindre där, men råkade ta på de yttersta linjerna istället, så det blev en variant med lite detaljer på. Och nu i efterhand är jag jättenöjd med just den, för den är ju lik den stora rackaren jag har på benet. Så. Gjort. Nu blir det lite problem med vad man ska ha för skor, men jag får försöka prova ut några som inte har en kant precis över där.
Nu ska jag snart lägga en kalashemkommen Emma, packa för jumpa i skolan och övernattning med farfar i morgon.
Tack för att du finns!
Kramarom
Hoppas att du haft en skön helg. Det har ju varit rena sommarvärmen! Gud så skönt för frysna själar :)
Jag har haft en fin helg. Kort dock, men fin.
För någon vecka sedan mailade jag till Regionchef samt HR ansvarig för ISS städtjänster i Mälardalen. Jag bara informerade om att vårt kontrakt löpte ut. Skickade med mitt CV. Fick svar med en fråga om jag hade körkort. Jag svarade att jag hade det. Det var allt.
I fredags när jag satt och körde hem på motorvägen så hade jag fått mail. Öppnade det och såg att HR tjejen hade skrivit. Hon berättade att den Distrikcheftjänst som hon hade tänkt erbjuda mig inte längre var tillgänglig. Den som tackat nej hade ändrat sig. Hon bad om ursäkt för att hon inlett mig i förhoppningar! Vafan! Jag var lyckligt ovetande fram till då.
Synd. Det var en god tanke dock och jag blev smickrad, men smicker skjuter ingen hare liksom. Så nu står jag här igen. Snubblade på en mållinje jag inte ens visste att jag var nära. Känns lite surt, men det var väl inte meningen.
I går var vi på Kunsängen och beställde vår säng. Johan vill ju ha en hård säng. Alltså en hård hård säng. Så han beställde den hårdaste säng av deras hårdaste modell. Jag beställde den mjukaste av den hårdaste. Men en tjock memoryfoam bäddmadrass till. Det tror jag blir bra. Kommer i början på Juni. Jag längtar. Och eftersom dem hade 25% rabatt på alla påslakan osv så köpte jag två set dyra påslakan. Kostade typ över tusen spänn efter att rabatten drogs. Vitt med grå text och fjärilar på. Supermjukt och superfina. Och appropå fjärilar...
Jag var nere hos Mika idag och tatuerade mig. Min stackars fot fick sig en omgång. Kommer aldrig att tatuera på foten idag. Satan vad det kändes! När jag kom ut därifrån och träffade på Mikas bättre hälft så sa hon "Ja, jag har hört att det ska göra skitont på foten, men jag ville inte förbereda dig på det". Men nu är det gjort och det blev fint. Kanske lite större än vad jag tänkt från början, men som Mika sa "alltså finns det ens så små fjärilar", och svaret på det är ju egentligen Ja, det finns det men det är lätt att det blir plottrigt om dom är för små. Så nu ska jag göra likadana i svanken nästa gång. Så det finns något i allt klotter som kanske känns som en röd tråd. Antingen på sidan om den jag har där, eller ovanför. Eller kanske rent av både och. Men det får dröja ett tag nu.
Min snygga fot, men titta inte på den, utan fokusera på de fina fjärilarna. Jag valde att göra de svartvita. Jag vill egentligen inte ha så mycket färg. Den andra är ju väldigt färgglad, men det var ju bara för att täcka den gamla. Så dessa får vara svartvita. Om jag ändrar mig kan jag alltid lägga i lite färg.
Den fjäril som är mest detaljer på är ju den längs ner. Det var självklart där det gjorde ondast också. Han skulle egentligen gjort en lite mindre där, men råkade ta på de yttersta linjerna istället, så det blev en variant med lite detaljer på. Och nu i efterhand är jag jättenöjd med just den, för den är ju lik den stora rackaren jag har på benet. Så. Gjort. Nu blir det lite problem med vad man ska ha för skor, men jag får försöka prova ut några som inte har en kant precis över där.
Nu ska jag snart lägga en kalashemkommen Emma, packa för jumpa i skolan och övernattning med farfar i morgon.
Tack för att du finns!
Kramarom
