dag 16
ett tillfälle till.
sitter i trädgården. jag har en gul t-shirt på mig. jag är glad och upprymd.
långt spikrakt glansigt brunt hår och rakklippt lugg. där sitter jag och alla mina "syskon" kring ett långbord, under träden en fin sommardag. vi äter tårta, bullar och dricker saft. alla är glada och fokus denna dag är jag. jag fyller tio år och jag är i mitt andra hem, här känner jag mig mer hemma än hemma många gånger.
min "syrra" ler mot mig och jag förstår att hon har ett finger med i spelet på den kartong som står på marken brevid henne. jag är förväntasfull men håller tillbaka.
alla sjunger för mig och jag har pratat med mamma i telefon strax innan. kan inte riktigt släppa samtalet. men nu ska jag koncentrera mig på min dag. "ja må hon leva, ja må hon leva...."
när jag äntligen får öppna lådan som står där på marken säger man till mig att ta det lugnt och försiktigt. jag får nästan inte röra den alls. ställer ner den på marken och öppnar försiktigt. jag lyfter på locket och en liten gul kyckling tittar storögt på mig. jag fick en egen. lyckan var total och jag lyfte upp det lilla knytet. den uppskattade inte min närhet på samma sätt som jag gjorde, så jag släppte ner den igen. snart skulle den få komma tillbaka till alla sina kamrater.
den lilla kycklingen blev min vän en lång til framöver, jag kände igen den bland alla andra. ett tag. sen växte den upp och såg tillslut ut som alla andra tuppar.
sitter i trädgården. jag har en gul t-shirt på mig. jag är glad och upprymd.
långt spikrakt glansigt brunt hår och rakklippt lugg. där sitter jag och alla mina "syskon" kring ett långbord, under träden en fin sommardag. vi äter tårta, bullar och dricker saft. alla är glada och fokus denna dag är jag. jag fyller tio år och jag är i mitt andra hem, här känner jag mig mer hemma än hemma många gånger.
min "syrra" ler mot mig och jag förstår att hon har ett finger med i spelet på den kartong som står på marken brevid henne. jag är förväntasfull men håller tillbaka.
alla sjunger för mig och jag har pratat med mamma i telefon strax innan. kan inte riktigt släppa samtalet. men nu ska jag koncentrera mig på min dag. "ja må hon leva, ja må hon leva...."
när jag äntligen får öppna lådan som står där på marken säger man till mig att ta det lugnt och försiktigt. jag får nästan inte röra den alls. ställer ner den på marken och öppnar försiktigt. jag lyfter på locket och en liten gul kyckling tittar storögt på mig. jag fick en egen. lyckan var total och jag lyfte upp det lilla knytet. den uppskattade inte min närhet på samma sätt som jag gjorde, så jag släppte ner den igen. snart skulle den få komma tillbaka till alla sina kamrater.
den lilla kycklingen blev min vän en lång til framöver, jag kände igen den bland alla andra. ett tag. sen växte den upp och såg tillslut ut som alla andra tuppar.
Kommentarer
Trackback
