Lätt magsjuk, feber och migrän. Där har du min status i går morse. Mysigt att tänka på att jag har mer än 30 mil hem. Inte. Fy, det var en hemsk resa men mina fina duktiga barn, dom bara satt och gnällde inte en enda gång.
Kvällen spenderades under en filt i soffan. Svåra magsmärtor gjorde det omöjligt för mig att äta, gå eller finnas till alls. Idag har varit lite dagen efter så att säga. Öm i magen och huvudvärk.
Meeeen... Nästa vecka är sista veckan på Addici/ Coor. Det är utbildning på måndagen, sen är det k stort sett överlämning bara. Måste meddela alla att jag ska sluta och att en annan övertar. Spännande med en ny utmaning!
Nu ska jag äta lite. Igen. Lite i taget. Dricka mycket vatten och återställa mig som människa.
Puss så länge!
Jag sitter i Tandådalen för tillfället. Packade med mig barnen och drog upp själv. Så otroligt avkopplande. Bara vi tre. Solen skiner och det är vackert. Kallt dock, men inte så in i norden kallt som det varit tidigare år. Träffade på grannarna här uppe också, vad är oddsen till det liksom?
Vi kom upp igår, onsdag och åker hem på lördag förmiddag. Två hela dagar med skidåkning. En timme hann vi med i onsdags eftermiddag också.
Just det. Jag arbetar min sista dag på Addici på torsdag. Sen är jag ledig till på Tisdag, då börjar jag en ny tjänst. På ett nytt företag. Nya utmaningar. Ska bli roligt att få ta tag i något nytt. Det är en vikarietjänst till årsskiftet. Men man sa "äh, det är bara att kavla upp ärmarna, du blir här till pension". Jag känner mig faktiskt inte så orolig längre. Jag har redan skaffat mig bra kontakter och jag är så tacksam för min tid på Addici. Och jag blir dragen i redan nu av det nya företaget som Addici blev uppköpt av. Men då har jag ju redan skrivit avtal med det andra förtaget, så jag får se hur jag trivs och hur det går till hösten. S har redan sagt att hon kommer ringa mig då. Hon försöker varje dag att få mig att stanna. Känns smickrande samtidigt som lite dumt. Jag vet att de kommer att hamna på pottkanten ett tag. Men det kommer att reda sig så klart. Skönt är det dock att veta att jag alltid kan ringa S om jag inte skulle trivas.
Nu ska jag plocka bort från middagen, sen ska jag hoppa in i en varm bastu :)
Ha det så bra nu, puss!
Igår var jag på två intervjuer. Den första intervjun var efter ett tips från en kompis att man sökte en chef. Jag mailade mitt CV till honom och han skrev ganska snart att jag var välkommen på intervju. Dagen efter, alltså igår var jag där. Jag hade inga direkta förväntningar när jag åkte dit, dels för att det är lite samma samma i denna branch och dels för att det gått så fort. Eftersom jag inte hade läst någon annons visste jag väldigt lite om tjänsten.
Över förväntan klev jag faktiskt ut därifrån och var lite förväntansfull.
Den andra intervjun var på Lernias initiativ. Denna gången var det ju dom som ringde upp mig och ville ses. Jag formligen flöööög ner dit, lite för tung på högerfoten för att hinna. Jag visste att jag ville ha den tjänsten och hade lite förväntningar på interjun. När jag gick därifrån visste jag dock att jag kanske hellre ville ha det andra jobbet.
Det är ju två helt skilda jobb. Inte på något sätt lika varandra. Och då ser också lönebilden olika ut tyvärr. Och jag vet inte om jag är beredd att gå ner sex tusen i lön bara för att slippa personalansvaret. Vi får se hur det blir.
Jag står i ett läge nu där jag vet att nuvarande företag jobbar häcken av sig för att kunna få fram ett erbjudande till mig, jag väntar svart från det andra chefsjobbet samt Lernia. Framtiden ser ljus ut, men jag vill att den ska vara glasklar! Snart så!
Nu ska jag jobba vidare lite, åka upp till Alvik/ Bromma för ett möte i eftermiddag, sen är det helg!
