Spik i foten!!!
Det gör bajsont i min förb*****de jäv***a fot jä***eln. Varför börjar det göra så ont nu för? Det värker i leden, sticket till där såret är och bara bultar. Inte fan har jag blivit av med stygn eller skruv heller.... Men jag är inte bitter. Som A sa igår kväll med retglitter i ögonen "tålamod är en dygd" och så är det ju. Så jag bryr mig liksom inte, jag går gärna ihopskruvad till efter nyår, det är ok.
Annars. Jo, jag hade en lunchdate i fredags, så jag tog bilen upp till Huddinge och njöt av trevligt sällis och underbar sushi. Så behövligt och skönt att få bryta isoleringen och träffa lite andra människor.
Igår var jag nere hos grannarna och var lite kreativ med lite vin och skratt. Lite spännande planering som jag hoppas på snart.
Idag tog Johan Emma till stallet, vilket jag är glad för, jag vill inte linka omkring där bland hästskit och slask.
Senare idag ska vi hem till svärfar och gratta honom som fyller år i morgon. Trevligt ska det bli. Och gott tror jag ;).
Just nu sitter jag och samlar krafter. Jag ska dammsuga och ta in granen. Men jag känner inte fört egentligen. Men jag måste, och jag ska.
Puss på dig, jag är så glad för att du tar dig tid att lyssna på mitt gnäll.
Du är speciell!
