Offerkoftan

Jag är bara tvungen att lägga ner denna text här. Mest för att spara den så jag kan kopiera den och använda den om och om igen, men också för att gå tillbaka och läsa den om och om igen.
Tänk att en del akademiska och antagligen väldigt lärda människor kan få ner känslor i en så ren och väl beskrivande text. Det kan vara en naturbegåvning också. Hur som helst, det här är konst för mig.

"En obehaglig sak som ofta följer med en låg självkänsla är självcentrering. Den gör att vi blir självupptagna och tror att allting har med oss att göra. Vi överdriver vår egna betydelse samtidigt som vi blir oerhört sårbara inför andras kommentarer, handlingar, humör etc. Vad andra tycker om oss, eller rentav vad vi inbillar oss att de tänker om oss, smittar av sig på vår självbild.

Det medför att vi kan känna oss som offer för andra människor. Känslan av att vara ett offer är enbart destruktiv, få saker tar så mycket kraft och energi som just detta. Det är ju dessutom lite skrattretande. Å ena sidan tror vi att allt kretsar kring oss, å andra sidan misstror vi vår betydelse så till den milda grad att vi inte ser hur vi påverkar oss själva och andra.

En person med riktigt låg självkänsla kan bete sig fullkomligt hänsynslöst mot sin omgivning utan att förstå hur det sårar, medan han eller hon kan bli nästan tillintetgjord av en liten gliring.

Om du vill ha kärlek och respekt måste du börja med att erkänna din egen betydelse. Du är varken viktigare, eller mindre viktig än andra människor i sociala sammanhang, men för dig själv är du faktiskt den viktigaste i världen.


Det är bara du som konstant kan fylla på ditt behov av självrespekt, oavsett vad andra säger, gör eller tycker. Öva på att ofta ge det till dig själv.


Kom ihåg att du är med och bestämmer din egna framtid.


Släng offerkoftan. Den är ful, kliar och sitter trångt."

Finns det inte en del omkring oss som man kan lägga in i denna text. Har inte vi själva en liten släng av detta. Ibland. 
Det är dags att tänka om och tänka rätt.
Hoppas det snart kommer ut en text med just det. Ett facit på hur man tänker om och hur man tänker rätt. I alla lägen dessutom. Det är inte lätt. Men det ska det säkert inte vara heller.

Puss och hej så länge!! 


Kommentarer

Skicka ditt meddelande här:

Ditt namn:
Spara uppgifter?

Din E-postadress: (publiceras ej)

Din bloggadress:

Ditt meddelande:

Trackback
RSS 2.0