Tveksamt läge

Förkyld som fan med feber som en liten bonus, asmycket på jobbet, rookie bänt ansikte, snart inget jobb (vi får hoppas att det löser sig innan, men jag är lite pessimistisk just nu), stundande dödsfall inom släkten, 75 års kalas idag (på med smilet, finskorna och köp en stor bukett med rosor), Johan drar och jobbar på Gotland en vecka. Yeeeey, v i l k e t drömläge *klapp, klapp, klapp*!
Eey chefen... är det ok om jag drar något gammalt över mig ett par månader?!

Annars kommer Emmas farmor och hämtar henne i morgon för lite cirkus, där blir hon kvar till fredagen, då lämnar farmor henne på skolan. Sen myser vi fredagskvällen, sen åker hon vidare till farfar på lördagen så mamman kan få gå och festa sig lite.
Jag veeet, jag ska inte klaga. Tänk på barnen i Afrika och allt det där. Men va fan, jag är mig själv närmast. Jag tycker synd om mig själv just nu.

Mitt humör svänger som jag vet inte vad. Jag hinner knappt med själv. Som just nu tex, känns ganska bra trots allt. Plötsligt vänder det och jag vill bara gå och sova. Inte träffa någon. Inte låtsas må fint. Inte stå och le när jag egentligen vill kräkas...

Men nu har jag haft min resultatdragning precis, Mölndalgänget har kommit och vi ska åka och köpa lunch, sen är det möte heeeela eftermiddagen. Kul.

Du, jag ska snart rycka upp mig, jag lovar. Jag ska bara försöka bli viktig någostans först.

Puss och Kram!

Kommentarer

Skicka ditt meddelande här:

Ditt namn:
Spara uppgifter?

Din E-postadress: (publiceras ej)

Din bloggadress:

Ditt meddelande:

Trackback
RSS 2.0