Sussie Ohlssons

Det är sååå härligt att det har blivit lite varmare. Jag njuter! Vi har en så fin period framför oss nu och jag tänker ta in den med allt vad det innebär.

 

Nu när det blivit varmare så vill Romeo vara ute hela tiden. Han vill ligga i skuggan och bara vara där. Så vi har fått sätta upp ett galler för infarten så han inte springer ut till alla som går utanför. Nu kan han ligga där bäst han vill.

 

I helgen var jag och Johan bjudna på 40 års kalas. På Strandvägskajen skulle vi vara. God mat, roliga tal, fyndiga visor, smarta frågetävlingar och bäst av allt: bara bra musik som Camilla hade valt med omsorg. Jag stod på dansgolvet typ hela kvällen. Jag träffade upp en barndoms kamrat och hennes man innan och tog ett glas vin på Strandvägen 1. Ganska skitnödigt ställe men fint och dyrt :) Sen var det bubbel och vin hela kvällen. Men det var ändå på en bra nivå och jag var vaken hela bilresan hem . Trots att vi åkte och släppte av L och N i Enhörna först.

Så kl 04 på morgonen druttade vi in och gick och la oss.

På morgonen skulle jag hämta Emma och Romeo i Trosa. Emma hade kalas tidigt så det var bara att masa sig upp :) Ingen fara på taket, men jag var lite trött eftersom jag inte kan sova när jag druckit och dansat.

 

Idag är det röd dag. Skönt. Jag har dock personal som arbetar, så helt ledig blir jag typ aldrig. Min personal jobbar alla dagar i veckan och alla timmar. Så jag måste hela tiden hålla koll på min telefon. Det är inte en optimal situation, men vad ska jag göra? Kanske måste jag söka ett jobb som inte har personalansvar. Det skulle vara något de!! Jag får titta vad arbetsmarknaden har att erbjuda. Det är ju lättare att söka jobb från ett jobb än när man är arbetslös. Tycker jag. Samtidigt så har jag inte så mycket tid att sitta och leta, men jag sitter inte i sjön tack och lov.

 

På lördag är det 50 års kalas i Mariefred. Jag tar med mig Emma och William och åker dit en stund. Det blir massvis med mat och fika. Säkert en del vin och så också, men det hoppar jag över, där i allafall.

 

Nu ska jag sätta på mig något annat än mina stora fula sälen mjukis byxor. Måste ut och gå med Romeo. Ska kanske försöka få i mig något i magen kanske innan. Jag är så dålig på att äta på morgonen. Men jag har liksom aldrig lidigt av det så jag kommer inte att ändra på det bara för att. Jag lyssnar alltid på min kropp. Säger den på kvällen "ät något, jag är hungrig" ja, då äter jag. Samma är det på morgonen "jag är inte hungrig så tack men nej tack" säger magen. Och då äter jag inte. Så enkelt. Men sen är det ju så att säger magen "stoppa i dig en jäkla massa godis och andra onyttiga saker för jag är sugen på det" ja då kanske jag lyssnar på det en gång eller lite mindre mängd än vad magen vill. För det är ju en stor skillnad på dessa två scenarion. Den när jag blir hungrig, så där så magen kurrar. Då är det magen som pratar med mig. Men när det är sockersug som pratar, då kan man ju komma undan lätt genom att tänka att det är magen som pratar och man ska lyssna på magen. Men det är ju inte magen som pratar. Och visst man man och kanske till och med ska man stå emot då. Och det gör jag till 80% ungefär. På lördagen brukar jag köpa godis till mig. En dag i veckan är godisdag. Inte mer. Men det händer att det slinker ner på andra dagar ibland. Så är det, men det är långt ifrån en vana och det är här jag tror att den stora faran finns. När det blir en vana. Det ska vara undantag. Då är det inga problem. Man får inte vara för hård mot sig själv, vardagen blir inte så rolig då, men samtidigt vill vi ju leva länge så var snäll mot dig själv och ät en bukett persilja då och då :)

 

"I know i´m gonna die so my revenge is livi´n well" - Robbie Williams